Aska. Hon är perfekt. Perfekt för mig.
Jag är så glad i henne för att hon inte jagar mina andra djur. För att hon är nöjd med att vara där vi är. För att hon är preciiis lagom stor. För hennes tålamod. För att hon är glad. För hennes personlighet. För att hon är snygg. 
Jag har haft en hund som bet en kattunge i huvudet en gång. Den dog. Jag har haft 4 hundar samtligt som vägde 110 kg tillsammans, jag skulle inte ha en suck att hålla emot om dom skulle få för sig att dra iväg. Aska är så liten att till och med Rocky kan hålla i kopplet, och jag kan ta henne under armen och gå iväg. Men hon är inte så liten att man inte skulle se henne och trampa på henne.
Jag har haft hundar som hela tiden sökt sig längre och längre iväg, skogen skulle utforskas och ett tag när Troja var liten var hon alltid skitig för hon badade i kärret. Aska är nöjd med att vara hos oss i trädgården. Det sitter kvar och plötsligt är jag av med henne, men då står hon oftast på trappan och vill in för hon är av med mig också.
Hon har ett fantastiskt tålamod med barnen, och Rocky ”tränar” henne i att äta godis (?) och så lär han henne att komma in när han kallar, och det gör hon. Hon går ofta själv upp till barnen i deras rum, slickar dom lite i ansiktet och sen kommer hon ner igen. 
Bästa platsen när barnen äter
Jag känner mig färdig med dom här lite ”svårare” hundarna. Jag hinner inte träna lika mycket längre, jag orkar inte slita i tunga hundar och så är det så mycket billigare att ha en liten ☺️ Men vem vet, när ungarna är större kanske det kommer en Vera igen. Just nu är staffordshire bullterrier min ras i alla fall 💜
Så ikväll ska vi fira med ostbågar och vin. Aska tar det hela med lite mera ro. 
Grattis till oss och grattis kennel Brinks Notorious till ett fantastiskt resultat!
Emma 