Äntligen

Äntligen kom jag ut! Hela förra veckan sprang iväg och jag hann inte med Barnvagnsmaffian en enda gång. Vera blev sjuk, vi hade besök eller så var vi på besök. Jag skrev till dom igår att JAG MÅSTE UT! 

Vi var 5 idag, och det är så himla bra. Man hittar alltid nån som man kan hålla takten med, och tjabba med. En var ny för dagen, och här kan jag erkänna att vi var lite taskiga.. Första gången för henne och rundan slutade på 8.11 km. Hoppas hon inte blev avskräckt.   

 När vi kom vid bröderna Olsson låg det en överkörd katt på vägen. Jag blir så störd, varför kan man inte stanna? Och alla arbetare som stod bara några meter ifrån, den fick bara ligga där mitt på vägen. Det är illa nog att ens katt är död, man vill inte skrapa upp den från vägen också. Skygglappar på, sen låg den vid sidan. 

Väl i Degeberga blev det både kaffe och macka, det är aldrig så gott som när man jobbat hårt för det. Och så kom jag hem med nya kläder till Nikki, tack för det! 

 

Regna då!

Det som faktiskt har varit bra denna hösten är att det inte regnat, asskönt tyckte jag, tills idag när jag skulle plocka svamp. Jag letade och letade och hittade inte en enda på mina annars ”säkra” ställen. Till slut hittade jag och dom såg ut såhär.  

 Alldeles torra och vissna, och inte såg jag några vara på gång heller. Var det min första och sista soppa detta året jag gjorde förra veckan? Då borde jag njutit mer. 

Kaninerna var ute när jag städade hos dom idag, och det skaffades nya vänner. Det är nog det enda djuret jag verkligen inte gillar, och nog fan hittar jag dom överallt.  

 Till och med kaninen tyckte den var rälig och höll sig i hörnan. Det var den andra idag, den första trodde jag var en hundskit som jag trampade i, men när jag tog bort foten rörde skiten på sig. 

Kall morgon 

Gosh. Imorse var det kallt. 5 grader, och kylan hade smugit sig in i huset. En del tycker det är mysigt med höst, men jag tillhör inte den skaran. Jag gillar våren mer, för sen kommer sommaren. Nu blir det bara värre och värre. 

Vi har för en gångs skull en helt oplanerad dag, och jag skulle gärna vilja hinna med både städ hos kaninerna, och göra ett studiebesök hos trattisarna. Hoppas barnen vill samarbeta, för jag vet redan att gubben inte kommer göra det med mina planer iaf.  

 Kallt men vackert. 

Valpträff crowned bulldogges

Idag var jag och Nikki inbjudna till valpträff och öppet hus hos Lizzys uppfödare. Det var Linda som tyckte det hade varit skoj om vi följde med, och jag tackar väl sällan nej till att kolla på hundar? Det blir som sagt ingen ny hund på ett bra tag, men olde english bulldogge är en ras som är med på min lista. Tillsammans med staffordshire bullterrier. Nu har jag fått träffa både Lizzys syskon, föräldrar och halvsyskon. Lizzy visade sin bästa sida, och det var inte utan att jag blev lite tårögd över hur duktig hon var. Även om jag är lite partiskt tyckte jag att hon var duktigast där. Kolla bara.  

 Dessa hundar har ett utseende som tilltalar mig, och mentalt..? Lizzy tilltalar mig, och hon är som JAG vill och tycker en hund ska vara. Sen vill jag ha en lättmotiverad, arbetssam hund, och jag träffade en och annan som inte var alls sugna på att jobba. Men det kan oxå bero på miljön. Eller på hur man tränar sin hund. 

Det var roligt att se alla, väldigt fina hundar. Kul att det kom så många och ville titta. En sak till som jag tycker mycket om med rasen, eller är det uppfödarens påhitt, är man röntgar ryggarna på hundarna! Något som många skiter i, man stirrar sig blind på höfter och armbågar men det spelar ingen roll, om det gör ont däremellan. Stor eloge till alla som kollar ryggar. Är man intresserad av rasen är det denna uppfödaren man ska gå till. 

Vi har haft en väldigt trevlig dag, det tyckte nog Nikki oxå, hon sov sig igenom alltihop.  

Kuligheter och äckligheter

Idag blev det av att vi åkte till Carolina. Vilket ställe de bodde på! Ett stuteri där man födde upp travhästar, och gården alltså. Shit vilken gård, och vilket stall. Så förbannat flott. Vi hade mycket att ta igen och vi pratade och pratade, det tog aldrig slut på samtalsämnen och jag kom inte därifrån förrän klockan var över tre. Hennes flickor är 1,5 år och 2 månader, så imponerad över hur hon pallar, här gnäller jag och min unge är ändå så stor att han kan göra mycket själv. 

Åtalet är väckt idag mot pedofilen. Handlingarna kom ut snabbt och jag var tvungen att kartlägga och stämma av mot hur han har varit på vårt dagis. Och det är så sjukt, ett barn ska ha blivit våldtaget tre gånger under en vecka, och det är den veckan han var på vårt dagis. En tvååring. Det är så sjukt, det känns så overkligt. Jag mår illa, är förbannad och känner mig så uppgiven. Hur kan en människa göra såhär? Hur kan man göra det tre gånger utan att det märks? Det är så många känslor just nu att jag vet inte var jag ska ta vägen. Stackars föräldrar, och stackars, stackars barn. Vi är så många som tänker på er 💜

Stabilt

Nikki har suttit ordentligt i en veckas tid nu, och hon börjar bli riktigt stabil. Det är kul att hon har gjort det själv, Rocky satte man ju nånstans och sen fick han sitta där tills han trillade. Hon har själv hittat sin balans, och hon trillar ganska sällan. Vilket litet a-barn.  

    
 

Fint!

Rekommendationen var att ta bort plåstret inom ett dygn, det kunde bli fuktigt och limmet skulle irritera. Jag har låtit det sitta i ett och ett halvt dygn och nu ångrar jag att jag tog bort det. Det var torrt och fint under, och ingen tillstymmelse till irritation. Det kanske skulle suttit lite till?

Jag är imponerad av hur fint de sytt ihop det, och att det redan ser så bra ut. Och vilket litet sår! Jag hade räknat med att det skulle vara mycket större. Hon skakar fortfarande, men det tar väl lite till för kroppen att rätta till sig efter narkosen. Här kommer en bild.  
   

 Och här kommer en till för Facebook-flödet.