Nästan en hel månad sen jag skrev här. Fick lite feeling ikväll men jag får inte igång appen. Skriver via iPaden och här har jag inga bilder.
Det händer mycket. Jag är totalt ur balans och jag tänker mycket på att jag skulle vilja ha ensamtid. Att bara få vara ifred. Inget gnäll, inget snark, inget gapande. Det är mos i min skalle och ibland skulle jag ge massor för att vara ensam ett par timmar. Helt ensam. Men ja, ge det circus 18 år så ska väl planen vara i hamn. Och missförstå mig inte nu, tänk bara på att få ha det tyst och lugnt ett par timmar.
Igår hade vi vad jag kallar fabulöst väder. Jag skulle göra rent hos hönsen, städa och tvätta bilen. Jag hade sån ångest när jag ar ute hos hönsen, först fick jag ju röda hönskvalster här, när det var klart fick jag fjäderätare, och när det var över fick jag kalkben på dom. Jag hatar när det bara ska klädda hela tiden. Som det inte var nog har ju dom här kycklingarna från gröna ägg växt upp, blivit tuppar och är totalt översexuella. Och inte på ett snällt sätt.
Jag tittar på mina stackars sönderpippade hönor och inser att jag måste göra nåt. Nu. Jag samlade mod över timmar, städade lite, hämtade en yxa, smörjde nåns ben, och så fick jag tag i en tupp. Sen gjorde jag det. Fy fan. Jag vill aldrig göra om det, och samtidigt vill jag inte böna och be om hjälp. Jag har försökt att ge bort dom levande till så många men inte fått napp där heller. Nu är det gjort och ett lugn sänktes över hönshuset. Hönorna från samma kläck utan fjädrar på skallen tackade genom att ge mig varsitt ägg. Vitt. För allt detta slit, kunde ni inte gett mig ett grönt? Jag letade upp mina höns köp&sälj grupper och gröna ägg är på väg, kläckaren ska igång och snälla, snälla, håll tummarna för extremt få tuppar.
Jag är på väg att få hjälp med Rocky. Vi har varit hos barnpsykolog remitterade från Bvc, och därifrån har vi fått remiss till bup. Vi har varit där tre gånger nu, både vi och förskolan har fyllt i en massa papper, och psykologen där är redan inne på en linje. Det vanligaste är väl adhd men jag har inte känt så om man läser om det, och det är inte psykologen heller. Känns otroligt skönt att nån tar oss på allvar, och inte bara viftar bort problemen som att det är mitt fel.
Han har det jättejobbigt, inget funkar som man tänkt och han behöver hela tiden vuxen övervakning för att klara den sociala kontakten. Jag tänker på att han börjar skolan snart, vem ska hjälpa honom då?
En fantastisk sak har hänt i helgen och han har haft kompis på övernattning, det fantastiska är att det har varit exakt noll bråk, noll ledsenhet och kramar, som inte är nåt han delar ut i vanliga fall, kom helt spontant. Det var ju mest det att hon skulle hem, och då klamrade dom fast sig i varandra för dom tyckte så mycket om varann. Jag blir så glad.
Annars då? Jo bilen behövde ny kamrem och en liten service, gissa vad det kostar? Över tiotusen. Precis som man har såna pengar uppstoppade i röven. Men jag fixade pengar, klappade på min fina bil och tänkte att nu var allt bra. Tills jag då tvättade den igår. En grej med volkswagen är att dom alltid haft jäkligt dåliga dörrar, så även den här och att stänga dessa dörrar är värre än på en gammal 245:a. Guess what? Dörrfan har typ kasat ner (precis som på dom gamla golfarna) och gnagt av att färgen där fram på dörren. Hej rost. Jag ska aldrig ha en så här ny bil igen, jag blir ju bara störd.
Hundskolan har lagt ner och jag är jätteledsen för det. Lotta blev allvarligt sjuk precis innan vi skulle dra igång efter sommaruppehållet. Jag är så glad att det gick så bra som det gick, men jag hade hellre sett det inte hända. Jag saknar min Lotta. Jag saknar när Lotta bodde nära och det tog en kvart dit! det var så lätt att bara köra bort. Nu har vi inte setts sen i somras. Jag saknar dig!
Jag och Linda har anmält oss och Aska och Lizzy till en nosework-kurs, ett ställe jag aldrig varit på förr, eller direkt hört talas om. Hoppas det är bra. Jag siktar dessutom på att lära Aska gå eftersök, jag har vilda ben i frysen, och blod. Jag har möjlighet att gå skarpa sök, och det hade varit jättesköj.
Det har ju hänt mer så klart, men nu får det räcka för idag. Får jag igång bloggeriet på telefonen kommer det väl nån bild. Puss på er.