Biggest party! Tupperware party!

På måndag 11/1 anordnar mitt Tupperware team ett storparty i Tollarps församlingshem (eller v vram..). Fina erbjudanden, såklart när det är storparty, provsmakningar, tävlingar och lotterier. Det utlovas extra gästgåva om man har gäst eller beställning med sig.  
Ett av erbjudanden är extrachef till ett riktigt bra pris. Jag köpte min för 799:- och jag kan meddela att jag använder min mycket! Finns även herb- och smooth-chopper i serien och jag använder alltid någon av dom när jag ska slänga ihop mina röror eller när jag gör mat till Nikki. Och verkligen ALLTID när jag hackar lök, fem-sex drag i snöret så är löken hackad och jag är fortfarande gråt-fri. Vill ni se alla erbjudande? Klicka HÄR.  

Klockan 19 drar festen igång, och jag hoppas vi ses där! Hör av dig så jag vet hur mycket fika jag ska ta med till oss. Och dela gärna!

Födelsedag 

Så ja, då var Morgans födelsedag snart över. Han fick hemmagjord pizza till middag och han blev så mätt att han gav bort en del till Tobbe. Sen kom det gäster med egna bullar, som blev Morgans, och sen var Morgan jättemätt. Så mätt att den där kladdkakan jag slängde ihop blev för mycket. Han lät nästan som jag brukar göra, oh ah, jag är så mätt, jag behöver ligga ner, jag behöver samarin. 

Imorgon har vi fullt upp, vi måste skriva ihop en ny matlista, så en ny kan ni ju vänta er, och sen ska det handlas grejer till nästa kalas. Rocky fyller ju år på söndag! I år bjuds det på kakor och tårta. Vi köpte ju en större soffa så man skulle kunna sitta ordentligt, och en del kan man väl knyckla ihop men sitta och äta? Nej. Om nu ingen är sugen på att äta i skift, det får plats 4 åt gången vid köksbordet. Nja. Den dan vi har byggt ut lovar jag att bjuda in på nåt smaskigare.  

 Rocky har varit ute en halvtimme idag! Jörgens fyrhjuling är ett perfekt lockbete!

Morgonmys

Nikki hade försökt väcka Rocky ganska länge. Jag hade vaknat men inte orkat gå upp. Ibland när jag tittar in på deras rum ser jag Nikki stå i sin spjälsäng, tittar mot Rockys säng och så gör hon alla möjliga ljud för att få honom att vakna. Och när hon lyckas kommer Rocky direkt. Ibland fyller han hennes säng med grejer innan han själv klättrar i, ibland räcker det med honom själv. Idag räckte det med honom själv.  

    
   Idag har vi födelsedag. Morgan fyller 38 år, hurra för honom! Han säger att han inte vill bli firad och han får kanske rätt om det ska fortsätta snöa såhär. Ett år var det storm när han fyllde år, då var här gäster och precis när kaffet blev klart gick strömmen. Men det var rätt mysigt faktiskt. 

Ett första steg. 

Vi har lockat, försökt lura, men ikke. Nikki sätter sig ner direkt när vi försöker. Annars är hon snabb, hon springer runt bord och soffa, springer efter lära-gå traktorn fastän vi inte tror hon ska hinna med. Men hon är försiktig, bäst att sitta ner om vi försöker. 

Sen kommer Jörgen. Farbror Jörgen. Jag håller på med nåt i köket, Morgan hjälper Rocky på ipaden, ”åh såg ni, hon tog ett steg.”

Du skojar? Gick hon? ”Ja jag höll fram armarna så släppte hon och gick ett steg mot mig.”

Kul att du fick se hennes första steg Jörgen, jättekul.   

 

Smallådan

Så fick bilen känna på snö för första gången i år. Smidigt att vara föräldraledig för jag tycker inte om att köra i snö. Inte alls faktiskt. Och ännu mindre när jag möter en liten bil i en kurva som håller minst 100 km/Tim. Jag vet att jag är mesig på andra hållet, men är det helt omöjligt att sakta ner lite när man möter någon? Hade han tappat kontrollen hade han kört rakt in i mig. Men han kom förbi och efter honom kom ett snömoln som gjorde att jag inte såg ett skit på ett bra tag. Aja, ingen skada skedd, än. 

Så vad gjorde vi då? Jo vi körde till jobbet och lämnade av disken sen jul. Jag fick ju en massa julmat därifrån och jag måste lämna av allt innan dom öppnar igen på måndag. Sen körde vi till everöd och Jenny som hade kläder till både mig och Rocky. Älskar att få kläder! Det är gammalt för någon annan men det är ju nytt för mig. Rocky mannekängade här hemma och favoriserade tröjor med angry birds på. Jag själv skuttade och klappade händerna (ögon som tindrar yada yada) lite grann för varje plagg jag fick upp. Julafton för Emma. Och när jag botaniserat klart bland brallor, kavajer, stickade tröjor och toppar inser jag att Jenny är smal. Typ MYCKET smalare än Moi, och jo enligt storleken på lapparna visste jag att det var inte ens lönt att prova. Tills jag fick tag i ett par byxor i strl 27, det borde ju gå. Och det gick. Hela vägen upp till knäna. Jahopp. 

Egentligen är jag ju rätt envis, så jag var inte sämre än att jag dök in i min egen garderob, plockade fram ett par jeans jag hade (ärvda av en 16-årig grabb) när jag var som smalast, och ta mig fan, det är ingen omöjlighet det här. Så nu är de flesta kläderna nerpackade i en byrålåda, döpt till ”smallådan”. Sen får vi se om den motivationen räcker.  

 

Kul med snö!

Rubriken ljuger som fan men en sak tycker jag är rolig i alla fall, och det är att kolla spåren härute. Har vi några råttor? Eller möss kanske, kanske illerminken struttar omkring utan att jag sett den innan. Och ett par gånger förr har jag tänkt på både varg och lo (ja jag vet att jag är dramatisk) men när jag ringt Morgan och varit alldeles uppeldad över det så svarar han alldeles kallt: -A du, Vera sprang ut i skogen imorse. Men det är ju spännande när man hittar spåren i alla fall. I år verkar vi mest ha skator, det borde ju vara positivt.  Om det inte nu är en jätteråtta. 
   Och jag försöker verkligen inte förmedla detta till Rocky, jag wow:ar och har mig när det kommit snö, och jag peppar som fan, ska vi gå ut ska vi gå ut? Jag gick till och med själv ut i eftermiddag (för att mata kaninerna, men det vet ju inte han) men han satt kvar i soffan, glodde mögigt och sa: det behööööver inte jag om jag inte vill! Nä nä, sitt där då. Det gååår inte att åka pulka och snowracern är där ju snö på. Nä nä, sitt där då. Men så plötsligt fick han ett infall, nu ville han ut och det tog en hel evighet innan jag fått på honom så han inte skulle frysa. Han skulle skrapa bort snön med grävmaskinen sa han. Han gick ut, och sen tog det exakt 3 minuter (lika lång tid som det tog att klä på honom) innan han kom in igen, mamma det var ju jättekallt, jag vill inte vara ute mer. 
Äpplet faller kanske inte så långt från trädet, hur mycket man än wow:ar sig. 

Queen of snacks

Okej. Jag är en sucker för kvällssnacks. Inte helt nyttigt, jag vet, men jag försöker hitta bättre alternativ än chips i alla fall. Och fläsksvålar duger minsann inte 7 dagar i veckan. 

Jag gjorde en väldigt god röra med tonfisk, röd lök, ägg, majonnäs, créme fraiche och kryddor, dill, chili, peppar och salt närmare bestämt. Enkelt och med ingredienser man oftast har hemma. Det blev en stor klick i avocado-halvor och så toppar vi det hela med svart kaviar, min nya favorit för övrigt, och voilà, ett väldigt gott framför-tv:n-snacks. Varsågod, ät utan att skämmas.  
 

Barndomsminnen

Jag: Har du tittat ut idag?

Rocky: Nej det har jag inte. 

Jag: Men du kanske ska göra det?

Rocky: Lång suck, okej.. Kommer tillbaka, det körde en traktorgrävare på vägen!

Jag: ehrm, okej.. Inget annat?

Rocky: Jo, osså var det snö. 

Jag: Åh var det snö, så roligt! 

Rocky: Lång betänketid, jaa så jag och pappa får ta på jobbebyxorna så vi kan köra bort den med bobcaten. 

Kul.  

   

Tålamoooood

Dagen har spenderats hos Ulrika som erbjöd sig att rasta oss när jag efterlyste det igår. Jag fick fråga om hon verkligen läste att det både gällde mig och BARNEN, det är ju bäst att försäkra sig så ingen får en chock liksom. Hennes stora tös, Julia, är dubbelt så gammal som Rocky, och flicka (uppenbarligen) och jag kunde verkligen se det framför mig, när vi gled in som en virvelvind, inget är på sin plats längre och det som inte är på sin plats längre – sönder. Dragande i hår, skrikande och tårar. (Märk nu väl – VI). Det hör ju lite till att vara Emma också, att alltid spekulera i de värsta scenarion. För då kan det bara bli bättre, eller hur!?

Jag blev så imponerad över Julia, vilket tålamod! Hon hjälpte Rocky bygga lego meddetsamma och sen var dom ju polare. Dom tittade lite på ipaden, och fastän ”någon” tryckte både här och där, sa hon ingenting. Fixade macka och grejer till honom, såg till att han tog skorna riktigt på sig innan dom gick ut. Lite irriterad var hon väl när dom spelade Playstation och ”någon” skrek i hennes öra så hon förlorade, men hon gick ut från rummet och väntade på att han lugnat ner sig sen försökte dom igen. Undrar om hon har kvar sitt tålamod när lillebror växer upp?

Det var så otroligt skönt att kunna åka iväg utan att behöva vara en hök, kunna umgås och prata, visserligen som en hök ändå med fröken klåfinger, och få vara lite vuxen. Prata vuxet, och inte bli avbruten stup i kvarten. Ni kan inte ana. Jag får nog efterlysa lite fler såna här tjejkompisar. 

  Enda bilden jag tog.. Nikki tyckte det var lajbans med kompis så nära och hade nog gärna bjudit honom på både det ena och det andra, men han hade redan fått en kopp kaffe så det fick räcka där. 
Vi åkte hem, utan att ha virvelvindat eller tagit sönder något, vilken bra dag!