Håriga ben och kaniner

Det har varit så fint väder och mesta delen av dagarna har spenderats ute. Nikki är fortfarande sjuk med feber på 39 grader så när hon har sovit passade jag minsann på att sola. Den här vita kroppen har ju knappt sett sol på två år. Förra sommaren var ju den sämsta sen 2012 när jag gick hemma med Rocky, jag hade väl inte shorts på hela sommaren. I trädgården är det väl inte så varmt men på vår uteplats är det helt underbart, och kläderna åkte av. Jag hämtade kokosolja i skafferiet och började smörja mina kycklingben. Jag blev chockad. Nåt har hänt sen graviditeten med Nikki, jag har fått långa svarta hår på benen, jag som alltid haft så tunna ljusa hår att det inte ens varit lönt att försöka raka av dom. När jag rakar, viker dom sig så dom ligger uppåt istället och det ser likadant ut när jag är klar. När jag epilerar, går dom bara av och det ser istället ut som jag glömt att raka benen. 2016 är året jag får ta tag i mina håriga ben. 

Vi måste prata lite mer om mina djur också. Fasen vad jag tycker det är skoj. Vi kan börja med pärlhönsen. Morgan har läst på ganska mycket om dom och deras beteende, och en av sakerna han läst är att dom ska vara rätt svåra att få att värpa. De kommer ju från Afrika och kräver värme, sen regn, och värme igen, sen sätter dom igång och värper. Mina har nog har det riktigt bra hos Veronica för igår la dom två ägg, och idag har det kommit ett. Jag sa att kläckaren skulle få vila nu men det tar jag tillbaka. Har dom nu lagt ägg ska jag minsann se om jag kan få pärliga kycklingar (som ser ut som vildsvinsbebisar). Och sen kan jag berätta om vår ankfamilj som kommer till kärret varje år, nu har kommit upp och lagt sig bredvid vår damm. Dom drar såklart när jag släpper ut hundarna men dom är ända framme nu! Jag tror dom blev kompisar med pärlhönsen. Tänk om dom också får bebisar, oj oj. 

Och så kan jag berätta att min jätteblandras honkanin har fått fem små ungar som nu börjar öppna ögonen. Hon är typ 25/25 % Rex och hermelin, och 50% dvärgvädur, hon är otterbrokad. Parade henne med en japantecknad hermelin, och av denna blandningen blev det 1 blå, 1 blå-ish, 2 svartbrokade och en blå Otter-brokad (❤️❤️) jättesöta små korvar. 

Eftersom jag börjar jobba REDAN PÅ TISDAG hoppas jag att Rocky kommer tycka det är kul att klappa kaniner så dom blir riktigt tama. 

Franks zoofor

Jag har ju glömt att berätta om när jag och mamma var på djurmarknad på Franks zoofor. Pärlhöns var ju vad jag letade efter och inget annat, men man blir ju lätt uppspelt. Bara på vägen mot parkeringen i bilen hann jag gapa tre gånger; KINESISKA VAKTLAR, ÅH VITHÄTTOR, WOW EN REX TAN! Mamman skrattade åt mig och det var det nån annan utanför bilen som också gjorde, dom till och med vinkade för att jag skulle se att dom skrattade. 

Vi gick och tittade lite, inga pärlhöns och jag hörde (!!) inga heller. Men vi såg många andra fina höns, bl.a. Ayam cemani, en hönsras som är helt svart överallt. En del fina vaktlar, undulater och nymfparakiter, kaniner och ankor. Sen hittade jag Lisa som driver vallegården, hon hade med sig fåglar och fruktträd. Hon frågade om vi inte hade ungarna med och det var väl lite försiktigt jag berättade att jag ville ju själv titta.. Men hon skrattade och sa att hon var likadan själv. Barnvakt is the shit när det gäller såna här viktiga saker. När vi snackade tittade mamma sig omkring och såg marsvin, två stycken honor stod det på en lapp och dom kostade 50:- styck. Jättefina så dom slog jag till på direkt, det brukar bara säljas hanar i vanliga fall. Glad i hågen lämnade vi av dom i bilen och jag planerade redan för en hane till damerna, helst en med crest. 

Vi fortsatte gå och vi kom väl ungefär lika långt när vi mötte en karl som gapade nåt i stil med; öh, vill du ha marsvin, du får dom gratis, till mamma. Hon sa nä, men jag sa ja! Nu var det två hanar och jag var ju tvungen att ta bägge tyckte herrn så jag bestämde att då blev det ju varsitt par till mig och mamma. Gav vi en lyckopeng kunde vi få buren till, så vi gav en tia.

Nu är jag om möjligt ännu mera glad i hågen för jag har fått 4 marsvin och en bur för 110:-, sikket klipp! Vi åker hem och tar fram dom här honorna, Rocky klappar och är jätteglad för ”sina” marsvin och ja, jag är väl också rätt glad. Sen råkar jag vända på min, och denna honan hade snopp! Och det hade den andra också! Jag trodde att man kunde lita på folk och inte själv behöva kontrollera, men nästa gång jag köper nåt ska jag minsann dubbelkolla. Men utflykten var rolig ändå! 

Nikki är en sjukling

Nikki var hängig igår och ville bara sitta hos nån av oss. Jag passade på att mysa lite för det här barnet är aldrig still. När hon höll på att somna hos Rocky tyckte jag det var dags för blöja och pyjamas och när jag tog i henne blev jag nästan rädd – glödhet på ingen tid alls. Fram med termometer och jag trodde aldrig den skulle stanna men det gjorde den såklart, på 40.3. Jag blev rädd så klart och googlade men gränsen för att ringa vården låg på 41 grader. 

Natten har varit sådär av förklarliga själ, hon vaknar och är jätteledsen. Jag vet själv hur jag drömmer när jag har hög feber. Just nu går det vattkoppor på dagis och jag är skiträdd att ungarna ska bli sjuka nu när jag ska börja jobba igen. Tror ingen blir glad om jag börjar med att vabba.. Hon hade en liten prick på armen igår kväll och jag skickade Morgan till att hämta ficklampa och den såg onekligen misstänkt ut, men idag hittar jag den inte. Håll tummarna för att det bara är feber. 

Vi har öppnat för pärlhöööönsen

Idag kom dom, dom efterlängtade pärlhönsen. Jag mötte upp Veronica tidigt imorse (läs; 8:30) på en parkering i byn. Morgan och Rocky tyckte det var en superbra idé – frallor med hem! Vi släppte ut dom i sitt nya tilltänkta hem och sen väntade vi på lätet. Vi väntade och väntade och några små ljud gjorde dom ifrån sig, men inte på långa vägar vad jag räknat med. Sen slappnade vi av lite, och det gjorde väl dom också för sen kom det! Tänk en påfågel/kalkon/gammal cykel. Jag blev alldeles full i skratt, Morgan stod mest och log lite snett, precis som han undrade vad han gett sig in på. 

Jaja, nu är dom här och vi ska se om dom gör jobbet dom är tänkta för. Ganska fulsöta faktiskt. 

Ursäkta för dålig bild, dom har inte lärt sig att posa för kameran 

Stadsbesök, glasögon och inte glasögon

Imorse lämnade vi Nikki på dagis – alldeles själv utan oss. Rocky hade en enda hälsning in eftersom han absolut inte ville in mer på dagis än nödvändigt, och det var till Petra; trösta Nikki om hon är ledsen. Han bryr sig om sin syster i alla fall. Vi körde vidare mot staden för att hämta ut hans glasögon. Vägen från parkeringen vidare in mot affärerna var inte lätt, och här hade jag kunnat dra en lång radänga exakt om hur det var, men nu gör jag inte det eftersom man tydligen vill läsa om när allt går perfekt, så nu har vi kommit till Lilla torg. Där hittade vi stenbumlingsdjur som Rocky efter många akrobatiska övningar kom upp på. Vidare mot glasögonaffären, glad i hågen tar han på sina nya glasögon och får dom inställda till sina öron osv. Han tar ett par på direkt och han tyckte själv att han såg bra. Jag tog försäkring på båda paren och det är nog tur. Han ska helst ha ett par på huvudet och ett par på näsan, sen lägger han dom bara nånstans. Är inte helt säker på att det kommer vara han som kvaddar första paret. 

Vi gick vidare mot Kinarestaurangen Woping för att jag har lite ångest över att det kommer inte hända att man spontankör till stan för att äta. Som tur var hade dom pommes på buffén och det är ju det bästa Rocky vet. Pommes, minivårullar och paprika var vad man kunde finna på hans tallrik. På min var det en röra av precis allt, och när jag ätit upp den röran gick jag på sushin. Efter en stor tallrik röror och typ 10 bitar sushi kom dom och tog min tallrik, vilken pik alltså. Nu har jag ätit hela månadens kolhydratranson. Jag var väl på gång att ge mig iväg för jag hade lovat Rocky glass efter maten, men så såg jag att det ingick glass till efterrätt. Vilken tur! Sen kom det in friterad banan så då hämtade jag en tallrik till. Äta är väl det jag kan. Sen åkte vi och hämtade Nikki, och hon blev inte ens glad att se mig. 

Och ja just det, jag hade ju också en tid för undersökning. Jag var inställd på att jag skulle komma hem ännu fattigare på pengar, men rikare på syn och eventuellt se smart ut. 345:- fattigare för synundersökningen och träff med optikern senare, fick jag beskedet att man kunde inte rekommendera mig att skaffa glasögon för dom tyckte att min syn var för bra. Så ni som gör er roliga över att jag ser dåligt kan hoppa upp på fingret jag håller upp just nu, och rotera. 

Riktigt bra lämning!

Nyss hemkommen efter en riktigt bra lämning! Igår var första dagen jag skulle lämna barnen hela dagen, jag hade inte sagt nåt till Rocky i förväg för jag vet att det hade bara blivit en jättegrej och jag kanske inte ens fått honom till bilen. Han slängde sig på golvet och grät när jag sa att jag skulle gå, och det känns ju inte så kul. Jag fick bort honom till Jimmy och bad honom berätta om elden i vi såg i helgen och sen sa jag hejdå och gick.. Det hade släppt fort och han hade varit aktiv i samlingen, så så farligt var det inte. 

Jag bad om lite omändring till idag, och att nån skulle ta honom innan jag sa att jag skulle gå. Jag upplever att det är lättare om han är hos någon än att man ska tvinga honom upp på benen när han redan är ledsen. Så idag satte sig Jimmy på bänken, tog honom och pratade med honom och då sa jag hejdå. Han vände sig om mot jimmy och sa att han ville att jag skulle stanna, men Jimmy sa bara till honom att så blir det inte idag, vi gör som vi gjorde igår och mamma hämtar dig kl 14. Det var helt okej. Inget gråt, inget skrikande och det var så skönt att lämna idag. Jag kände att jag log hela vägen till bilen. 

Igår hade jag alltså fem (5!!) timmar helt on my own. Det var så jäkla skönt och så jäkla fel. Jag dammsög hela huset, tvättade, ringde dagis och hörde så allt var okej. Tog en kopp kaffe på uteplatsen, gav hundarna varsitt ben. Jag var på väg upp flera gånger för det kändes lite som att det var för tyst, undrar vad ungarna gör? Fick påminna mig hela tiden om att dom inte var hemma. Det var riktigt varmt och jag slängde av mig tröjan, gick ut och gav mig på nässlorna som vi har alldeles för många av. Fortfarande kändes det som nåt fattades och jag var på väg in flera gånger för att kolla ungar. Konstigt det där. Ja ja, jag plockade upp massor med nässlor, så det kliar fortfarande på fingrarna. Sen tog jag maskrosor till kaninerna så dom blev glada, kycklingarna fick känna på gräs och dom hittade en jättelång mask. Morgan kom hem och servade gräsklipparen, den fick nya knivar. 

Jag åkte mot Hundskola och när jag kom hem hade Morgan och Rocky klippt gräset. Bra ju. Tills jag kommer ut idag och ser att dom har klippt över min rhododendron som jag satte förra året. Det är nåt jag blir helt jävla tokig över, det är inte första gången. När vi flyttade hit hade vi pioner här på framsidan men när Morgan klippt den med gräsklipparen i fyra år fastän jag sagt till honom att inte göra det dog den. Sen satte jag en hallonbuske förra året och en dag när jag kommer ut har han grävt just där med grävmaskinen. Det är fanimej varenda gång jag planerar nåt om jag inte gör det på inhägnat/upphöjt område. Jag höll på med den förbannade hörnan vid postlådorna hela förra året för han klipper inte så nära staketet så jag ville ha blommor där i stället, och han vet vad jag köpt och satt där – ändå väljer han att köra över det. Jag vet inte vad jag kan hitta på för lämpligt straff. 

Valborg

Vi firade ännu en Valborg hos Andreas i gussaröd. Vi missade förra året för då var Nikki alldeles ny och vi tog Degeberga istället. Hon skrek sig genom alltihop och det var den dagen jag förstod att pattamjölk var inget för henne. Eller felet låg ju hos mig som bara gjorde slabbevann. Men annars brukar vi vara hos Andreas!
Detta året hade det tillkommit lite barn, en pöjk som var lite äldre än Rocky, och en pojke som var lite äldre än Nikki. Rocky och den här andra pojken hade roligt tillsammans, Rocky hade med sin bobcat och andra pojken en legobil. Sen körde dom runt på åkern vid sidan om vårt bål. Plötsligt blev det glada tillrop för pojkarna hade hittat dynga! Jättekul för dom ju, tills vi kom på att småpojkarna hade hittat storpojkarnas snopp-mätningsplats. Oh the joy..

Vi grillade korv i bålet och det var så jäkla varmt att jag inte stod ut med att sitta och hålla i grillpinnen, jag la den mot nån gren och lagom tills korven var klar trillade den ner i elden. Två gånger! Nikki och den här lille pojken satt mittemot varandra i varsin vagn och pratade, och lånade ut saker till varandra. Hur gulligt som helst. Jag vågade inte ha Nikki ”lös” direkt, hon ville ju mot värmen hela tiden. Vi gick in och småpojkarna tittade på tv och åt chips, vi andra åt ostbågar och drack vin (bara jag drack vin, resten ööööl) och Nikki slocknade i vagnen. Jag mötte några nya bekantskaper och det är alltid trevligt. 

Pärlhöns 

Vi har fortfarande råttor härute. Så fort man stampar igen ett hål kommer det ett nytt vid sidan om. Jag trodde faktiskt att dom skulle försvinna under vintern då det inte legat nån mat ute, som det annars gör när man har höns. Jag har fällor ute som jag vittjar om ett par gånger i veckan, men dom jävlarna är smarta och låter sig inte fångas så lätt. 

Jag vet inte vad Morgan googlade efter egentligen men han fick reda på att i vissa delar av USA använder man pärlhöns som råttbekämpare. Och jag fortsatte googla, de äter möss, råttor, ormar och fästingar – riktiga nyttodjur med andra ord! Jag vet att dom låter både mycket och förjäkligt, så jag fick leta upp nån video på youtube men det verkade bli accepterat av herren i huset ändå. 

Imorgon är det djurmarknad på franks zoofor i brunnslöv, jag hade bara tänkt köpa en säck hönsmat, men min sökning är nu breddad till ett par pärlhöns också. 

Bilden kommer härifrån

Aktivering för kycklingar 

Som dom mögar sig, dom dära kycklingarna. Idag stank det bara ”hynsamög” i huset. Jag bytte bur till dom när jag ändå var igång och städade till dom, och nu är den gamla hamsterburen undanställd tills de nya kycklingarna kommer, och istället har dom fått en hederlig gammal kaninbur. Jag grävde upp lite jord och planterade i en gryta, och herregud så skoj dom hade. Det hade ju slunkit ner en och annan liten mask i det hela och ni skulle hört dom när dom hittade en. Jag plockade in lite större pinnar (stora stockar..) också så dom får lite hinderbana, samt får öva fötterna på olika storlekar. Miss Zeller har lärt sig hoppa ur ut buren när det öppet också, hon är så rolig. 

Jag lös äggen i kläckaren innan idag, och det såg bra ut. Alla australorp-äggen hade spindel och 9/10 appenzeller ägg också. Den 10:e hade blodring så jag antar att den var befruktad. Och så lös jag vakteläggen när jag ändå var igång, alla lös som om de var radioaktiva och jag tänkte att det var väl själve (fan) den om det inte skulle vara en enda befruktad. Sen insåg jag att de faktiskt bara legat i kläckaren i tre dagar.. Jag får lysa igen senare. 

Det var totalt störtomöjligt att få till en bild på dom när det letade mask. Men jag får ju säga att de är pigga i alla fall!

Framsteg 

Jag tycker att det går bra på dagis. Igår lämnade jag barnen i 45 minuter och idag blev det 2.5 timme. Det var inte den tidsplanen vi hade från början men ibland får man ändra om. Igår lämnade jag när Rocky satt och ritade, både jag och personalen var noga med att berätta att jag skulle komma tillbaka, snart. Vi har en leksaksklocka som vi ställer in på när jag ska komma tillbaka, och för att hjälpa honom ytterligare lägger vi till vad de gör på dagis när jag ska komma. Igår skulle jag komma till maten, och det var ju ledset när jag gick, men ändå inte så han skrek efter mig, utan mer grejen att man gick. När jag kom tillbaka var han pigg och glad och brydde sig inte så mycket om mig. Sen satt jag hos honom både vid maten och vid vilan. 

Idag blev det ju längre för barnen skulle på utflykt, och vi vet att det är inte läge att lämna precis innan så jag lämnade när samlingen skulle börja istället. Det var olika förklaringar om varför han inte ville vara kvar, men innan jag gick hade han liksom ”köpt” det och var ledsen, men inte efter mig utan mer grejen. Jag åkte hem och jag hade det så jäkla bra. Första gången på mer än ett år som jag är helt ensam hemma. Jag satte igång musiken sen städade jag barnens rum, sorterade bort för små kläder. Jag tömde till och med soporna utan att det kom nån springande och slet i allt. Jag lös mina ägg och gjorde ägg/bacon muffins. Jag var så jäkla pepp när jag körde ner mot dagis igen. 

Jag möttes av två glada barn och det ena hade så mycket att berätta. Han hade ätit massor med ris, och hade suttit vid det lilla bordet tillsammans med Louise. Och så hade de sett ankor med bebisar vid dammen, och sett en grön fågelbajs. Jag satt med honom på vilan igen och när vi gick upp sprang han iväg och lekte. 

Jag har försökt hålla lite avstånd till honom fastän jag är där. Sätter jag mig ner på golvet ska han ju gärna sitta där, men sitter jag inte på golvet har han inte behövet heller. Jag har försökt att vara lite schysst mot personalen istället, tar dom hand om barnen tar jag disken. Och är dom upptagna med nåt barn har jag hjälpt ett annat. Det är ganska mysigt faktiskt. Och jag tror att det är nyttigt för Rocky att se att jag är där, och det verkar släppa behövet av mig. Han har till och med skickat nåt barn till mig, mamma kan hämta/göra/läsa för dig. 

Det känns bra det här, han är bara ledsen en liten stund sen går det över. Han är inte ett plåster när jag kommer tillbaka och det tycker jag är jättepositivt. Och de sista två dagarna har han inte velat åka hem.. Det enda som är negativt är att Nikki blir lite bortglömd i det här. Igår glömde jag säga hejdå till henne för jag var så upptagen med Rocky. Som tur var kom en av personalen med henne innan jag hunnit gå. Men hon verkar fixa det bra ändå, hon har ju egentligen blivit inskolad sen hon föddes. 

Och faktiskt har dom fått en helt annan relation sen de började dagis tillsammans. Rocky har koll på henne så ingen är dum mot henne, då flyttar han på det barnet. Och ikväll satt dom och lekte (på riktigt!) tillsammans i säkert en kvart. Han satt med en filt över huvudet och hon attackerade och dom hade jättekul, sen blev hon trött och lutade sig mot honom och mös – och blev inte undanpetad. Bomull för själen 💜