Frånvarande.

När jag blev 18 damp det ner ett brev på posten från dom som betalar ut underhåll. Det var en frågan om att kräva förlängt underhåll. Inget att bry sig om eftersom jag inte bodde hemma längre.
Men jag tog tillfället i akt att kolla upp vem den där människan var som satte in pengar till mamma varje månad (tror jag) som hette Peter och var 50% Emma.

Fick reda på att han fyllde 40år det året och jag skickade ett grattis kort till honom. Kort därpå ringde det folk hem till mig som jag inte kände. Fruntimmer. Som berättade att de kände min pappa och han hade blivit så glad för kortet. Han vågade inte ringa själv förstås.
Sen pratade jag med honom lite på telefon och det var inget märkvärdigt. Jag och Morfar letade upp var han bodde och våldgästade. Tydligen hade jag fyra syskon varav den äldsta pojken bodde hos sin far. Nästa unge var en syster som hade hört talas om att hon haft en syster nånstans men hon inte kunde träffa.

Om vi då dyker upp hemma hos den här Peter mitt på dagen en lördag, skulle han väl kunna köra och hämta systern, som bodde hos sin mor, så hon kunde få hälsa på sin syster, men se det går inte när man redan druckit nån kaffegök. Systern fick cykla.

Sen flyttar Faren närmare, ca en mil härifrån, med äldsta ungen. Och jag tror att de ska komma och hälsa på skitofta nu. Nä se det går ju inte för ungen är bara 14, får inte köra moppe, och Faren är ju drucken efter jobb på fredag till jobb på måndag. Då hamnar ansvaret på Emma som ska hälsa på hela tiden. Helst dricka lite gök oxå.

Faren skaffar rumänska som stjäl dammvipporna, Emma skrattar. Det var nog typ där jag började dra mig på riktigt för att hälsa på.

Nu har jag en hel bunke syskon, från att inte haft ett enda tills 16 års ålder.
En Hampus, en Simone, en Vincent, en Zack och en Linus.
Och syster Simone fick en dotter idag så nu är jag Moster!

Grattis Simone!

Död

Min bil har nog döden dött. Och det retar mig nåt så fruktansvärt. Fast när jag tänker efter retar det mig inte så mycket som utlänningarna som stal i affären idag. Hellre att de döden dog än min bil.

Egentligen har jag så trevliga saker att berätta men det sura tar över lite grann, tror jag berättar om det goda när jag är på bättre humör!

Kram

Hunddagis?

Jag skulle egentligen varit med Lotta på kurs ikväll men den där huvudvärken som jag vaknade med vill inte ge med sig. Fastän jag är emot värktabletter letade jag upp en Alvedon brus nu ikväll men inte ens det verkar hjälpa. Trist.

Så istället bjöd jag Andreas på kaffe och Mira har varit och hälsat på för första gången. Jodå det gick bra, ingen blev uppäten och Mira var så framåt så. Det var väl egentligen det första jag tittade efter när vi åkte och hälsade på henne. Osäkra Amstaffar är ingen höjdare att ta hem. Och absolut inte när de är ett halvår gamla.
Hon ser ut som en liten dvärg bredvid Nova. Och Nikita som är så liten, är Mira hälften så liten som hon. Kärt. Jag gillar Mira skarpt.
Imorgon börjar hon valpkurs, som nästan är slut men är bättre än inget. Kul, nu har jag 6 deltagare.
Först hittade vi kiss i köket. Omöjligt att veta vem som lagt det där. Sen hittade jag en väldigt lång kissradda över hela vardags rummet och Svea satt i en hörna och såg skyldig ut. Men det kunde ju inte vara hon för hon hade precis varit ute. Men jag är ju inte så finkänslig så jag kände efter och det var Svea. Sen gick Svea ut och kissade, fick bli kvar i hallen själv och fem minuter senare var där en kiss fläck på hallgolvet. Jag är helt säker på att hon har urinvägsinfektion. Stackare, det blir veterinären för henne imorgon.

Alla mina vänner.

Min lilla Vera var som vanligt den mest lysande stjärnan på kursen ikväll. Det enda jag kan säga inte går bra är att jag får inte direkt någon fart på henne. Lite tips och trix har jag fått ang. det som jag ska jobba med nu.
Jag tror att det har varit Novas jäkla fasoner som gjorde att någon förbarmade sig över mig och gav mig en snäll hund. Jo så måste det vara.

Sen hörni som är intresserade att gå kurs, kommer jag att hålla en Positiv Vardagslydnad start v.2 -10 på Ljushem, Eslöv. Kom igen nu, alla mina vänner!

www.bonizashundskola.se

Ny vovve.

Idag införskaffades en ny vovve vid namn Mira.

Chockade?






Haha, nej det var inte vi. Andreas skaffade en ny vovve. Amstaff född 09-05-08. Omplacering.
Som de flesta vet är ”kamphundarna” något som ligger varmt om hjärtat, och när jag får frågan av ägaren om jag vill ha hunden eller vet någon annan som skulle kunna ta bra hand om henne, är jag inte sen att fråga runt. Dumt? Jag vet inte, men tänk om, hon hade hamnat i orätta händer. Tänk om om inte funnits.
Nu håller vi alla tummarna för att detta ska gå bra för Adde och Svea, eller hur?!

Kul.

Jag har jobbat hela dagen idag. Kan väl inte påstå att dagen började bra. Ni vet den där kvinnosjukdomen som inträffar varje månad, den inträffade just idag av alla dagar. Och jag blir dunder sjuk av det i ett par-tre timmar. Så nej, dagen började inte bra..

Sen kom jag igång lite och gjorde saker som inte gjorts på år och dag.
Jag har nästan fått sparken idag.. Bara för att jag hade lite tråkigt. Såhär var det:

Skulle busa lite med Chefen Jonas bestämde jag mig för, visste om att han skulle till stan och äta med några kompisar. Väntar på att klockan ska bli över 19, sen skickar jag ett SMS där det står:
Hej. Jag stängde kl 19 för här var ändå inget folk.
Det dröjer länge innan jag får svar, och jag hade väntat mig att han skulle ringa upp direkt. Så får jag ett SMS från honom där det står:
Hej. Jag hoppas att du skämtar.
Jag erkände direkt och skrev en massa HaHa och sa att jag hade så trååkigt. Nemas problemas.
Så kommer kompisarna Jonas var och åt med och jag frågar om han blev chockad. Nä han och hans tjej hade faktiskt blivit jättesura och tyckte att så kan man ju inte bara göra! Och då ”får hon fan sparken”. Kompisarna skrattade och sa att det var säkert bara ett skämt, men det hade inte förvånat honom, bla bla.

Så ringer Jonas när jag har stängt på riktigt och jag frågar om han tyckte det var roligt, och om han gick på det? Nä det gjorde han inte.. Tjenare.

Detta var ju egentligen inte min helg att jobba, Linda ville vara ledig för att hon skulle på fest. Passar ganska bra eftersom det är stadsträning v.46 när jag skullat jobba. Men nu är jag ledig helg ända fram till v.49, Tjoho!!

Hjärnhinneinflammation, cancer eller hjärtinfarkt?

Okej jag gör mig kanske lite rolig över någon med denna rubrik.
Men jag undrar faktiskt vad det är som pågår. 2 av mina fingrar domnar, på (hej hej, nej) vänster hand ringfinger och lillfinger. På nätterna vaknar jag av att armarna sover som stockar, då när jag är lite sovande känns det som jag flyttar döda föremål. Konstigt. Jag kan inte få fram den känslan när jag är vaken.
Fast jag tror att jag inte har någon känsel i armen har jag samtidigt ont? Dessutom kom jag på att det var såhär för någon månad sen oxå, och då var jag jätte irriterad över det, men glömde det så fort det var dag. I natt kom jag på precis hur det kändes.

Jag lägger till att jag fullkomligen vägrar att gå till doktorn om det inte är för att jag brutit något, eller är förbannat sjuk i många dagar så chefen kräver läkar intyg. Finns det nån hobby läkare här?