Kategori: Running Life

Först skitkallt så näsborrarna frös ihop, sen tö och då blev jag glad igen. Sen kom snön och jag deppade ihop.

Såhär i vinterväglag finns något som borde förbjudas. Alla dessa stadsjeepar och fyrhjuldrivna bilar, folket som sitter i de bilarna visar ingen som helst respekt för oss andra sprättare. Bara för att deras bil håller sig på vägen betyder inte det att jag inte blir bajsnödig när man möter dem på småvägarna i 100km/tim.

Död åt fyrsprättarna!!

Första lediga dagen på hyfsat länge skulle jag ha idag. Rastlös i själen gjorde att jag måste hitta på något! Ringde kusin för att höra om hon var pigg på att en tur i snön med dogsen. Självklart var hon det. Packade in en svart och en vit hund i bilen och gav mig iväg.
Kusin hade bara flicke hunden med sig, min älsklings vovve hade visst lite ont i benet och fick stanna hemma =(
Hundarna ÄLSKAR snö. Den svarta hunden liknade mest en vit, hade inte Vera varit liten hade man lätt kunna ta fel. Kusins flickehund hade nån idé att hon skulle mucka lite, och precis där älskar jag min lilla Troja. Troja blir låg, ignorant och gör massor med lugnande signaler, det finns inte bråk hos henne. Annat hade det varit med pucko hunden som inte fick följa med av den anledningen.

Sen kom Adde och hälsade på med Mira och Svea, och då kan vi prata om fullt ös! Precis som de aldrig sett hundar förr.. Äh, det är härligt att de kommer överens.
Nu är alla hundarna trötta här hemma och jag med. Blir två jobb imorgon så jag får väl vila lite..

Kram på er!

Kallt så in i bombens. GnällEmma. Inget blir bra.
Idag har jag jobbat på slakteriet. Hade inte en aning om vad mina arbetsuppgifter skulle bli men det löser sig väl. Jo jag kommer dit och får reda på att jag ska dela ut korv. Jag fattade nog inte riktigt vad de menade och flinade på som vanligt, tills poletten trillade ner.. Jag ska alltså stå utomhus och servera korv till alla som vill ha. Gissa om jag frös. Eller gissa hur mycket jag frös. Det tog i varje fall flera timmar att tina upp med hundar som filt.

De sista julklapparna skulle handlas idag. Alltid lika spännande. Av någon anledning har vi som minst pengar när det är jul, men det är väl tanken som räknas? Varje år blir jag påmind om att jag ska inte ha med Morgan när det ska handlas julklappar. Jag frågar om den var fin eller passar till den personen och då säger han, nä, eller så rynkar han bara pannan. Sen har vi gått hela affären utan att handla något och jag frågar vad han tycker vi ska köpa och då rycker han på axlarna och säger, jag vet inte, det får du sköta. Då blir jag superduperirriterad och krafsar ihop nåt halvdant och sen skäms jag nästan efter jul när jag vet att de öppnat sina klappar.
Tänk så fint det hade varit att vara miljonär och kunna köpa det man tycker sina släkt och vänner behöver. Då hade man tom kunnat köpa julklappar till dom man skulle vilja ge en klapp till, men skiter i att byta med pga ekonomin.

Det är ett gissel.

Så kommer vi hem från vår lilla tur, Morgan ska backa in sin bil och då skriker han ‘Neeej!! Jag flyger runt och undrar varför han skriker, då ser jag nåt hoppande och fattar att han tror att våra hundar kommit ut. Det har dom inte, men illa nära. Grannens hund som står bunden för det mesta har slitit lös kättingen hon sitter i, varpå hon har sprungit fram och tillbaka utanför staketet som vi ser på spåren i snön.
Självklart har detta retat våra och huset såg ut som ett bombnedslag. Och väldigt stressade hundar hörde oxå till.

Hundstackaren är livrädd för människor och sprang så långt iväg hon kunde när jag lockade på henne. Med kättingen efter sig. Jag vet inte om jag hoppas på att hon kommer hem igen eller att hon fryser ihjäl.

Trött för det mesta och känner inte för nånting..
Brukar baka en gång om året och då blir det lussekatter, tror ni det bakats något i år? Nä.
Brukar skicka julkort till en 10-15 personer varje år, hur många tror ni har skickats i år? Noll.
Julklapparna jag köpte i Ullared ligger kvar där jag la dom, oinslagna. Fulla med damm.
Nåt måste vara fel. Såhär brukar det inte va.
Dessutom har jag några julklappar kvar att köpa, inte känner jag för det heller. Kan det vara julens fel?

Jessica har varit och hälsat på ikväll, kollar ut när hon kommer med bilen och undrar vad det är hon sysslar med egentligen, det körs fram och tillbaka och verkar allmänt konstigt. Hon säger att hon skulle parkera smart men fastnade istället. Smart parkering bakom min bil och nästan med häcken på vägen kändes nog bra för där ville bilen stå.
Sen skulle hon ju härifrån då.. Morgan skulle va snäll och få upp bilen på väger till henne, och det går sådär.. Jessica berättar att det är nog nåt fel på däcken för bilen varit jobbig förra vintern oxå. Slår en blick på däcken och tycker det packas snö väldigt lätt och undrar om hon har sommar däck? Nädå det ska vara M/S. Puttar upp bilen på vägen och kollar närmre på däcken. Ikke godkända sommar däck. Konstigt att bilen inte flyttar på sig… Men jag vet att Jessica är blond i botten 😉

Min längtan efter en ny bil är stor nu.. Jag hade nästan gjort vad som helst för en V70 nu..

Kram!

Natten mellan söndag och måndag vaknar jag av att jag har ont i huvudet. Inte huvudvärk utan bara ont. Känner efter med handen, för jag vet inte var det gör ont, så hittar jag.. En stor bula i pannan.
Var har då denna kommit ifrån? Inte en aning. Sängbordet är alldeles för långt ner för att jag ska lyckas skalla det, och jag låg för långt ner för att slå i gaveln. Frågade Morgan på morgonen om jag knockat honom under natten men det hade jag inte.
Det är ingen liten bula, och den gör ont när jag försöker höja och sänka ögonbrynet. Det är ju helt omöjligt att skalla något så det gör så ont utan att vakna.
Ett mysterium, och jag undrar om den bara kommit av sig själv? Jag har kanske blivit bortrövad av aliens, sövd och knockad. Snart börjar bulan sparka..

Så snöar det.. Positiva Emma jublar. Invärtes.

Idag har jag mycket att berätta, får se om jag orkar berätta allt och om ni orkar läsa allt.. Börjar med det dåliga.

En man från byn som alla vet vem det är stjäl i affärerna på byn. Inkl. ”min”. Får reda på detta igår när man redan varit och handlat av mig, bevismaterialet visar att det stoppas en hel del i fickorna. Nästa gång ska vi hålla bättre koll och få stopp på fasonerna.
Så kommer han ikväll och fallet är solklart. Det görs upp i godo utan polis inblandning. Mannen betalar en vad han tycker ”rimlig summa”, vad det jag. Han vill fortsätta handla hos oss och detta blev väldigt hysch-hysch. Jag vill berätta för alla som vill höra på. Han förklarar att han stjäl inte för att han behöver, utan för ”spänningens” skull. Nu hyser jag respekt för min chef som vill att detta ska tystas ner, men hade det varit av mig han stulit, skulle jag aldrig i livet hålla tyst. Detta betyder att han kan fortsätta med det han håller på med i andra affärer, för ingen vet ju. Inte frun heller.

Nu till Bra.

På valpkursen jag höll hade jag en deltagare som bara kunde vara med på kursen en gång. Hon hade lite olika problem med sin hund som vi skulle jobba med, och till nästa kursgång hade hunden fått kennel hosta och hon fick hoppa av. Nu har jag ju varit nyfiken på hur det har gått med problemen och hittade tjejen på FB, vänförfrågan skickades och den godkändes minsann! Efter en status uppdatering om något som skulle göras med hunden frågade jag hur det gick med henne? Svar får jag att det går framåt (kul) och om vi inte har några kurser som börjar snart för hon vill gå. Svarar att kursen börjar V.2 ( helt ointressant kanske) men jag ska hålla i Eslöv nu, så hon får gå hos Lotta som håller kurserna i Malmö. Då svarar nån av hennes kompisar, frågar vad det kostar att gå, vilka dagar och vilka tider. Skickar hemsidan till dom.
Så går jag in på DinKurs ikväll och gissa vad?! Både tjejen jag träffat innan och kompisen har anmält sig till MIN kurs i Eslöv! Gissa om jag blev glad! Hon åker från Malmö, till Eslöv för att gå hos mig! Så himla roligt, då vet jag dessutom att kursen blir av för det finns tillräckligt många anmälningar nu. Underbart!

Snöat har det gjort oxå. Om jag är glad vill jag låta vara osagt. Nån som jag kan berätta är glad för snön är lilla Vera. Hon gör egna snöbollar genom att föra snön framför sig med nosen sen bär hon på snöbollarna tills de smält. Detta roade hon sig med ganska länge ikväll och när hon äntligen hade tröttnat och satt på trappan för att gå in var det en liten isbit jag fick in. Kallare nos får man leta efter, och huttrandet ville aldrig sluta.

Sist är porrfilmen igång igen. Troja kåtslyna springer här och viftar med fjaset framför de andra hundarna, när jag inte har tillräcklig koll för att stoppa skiten, slickas det hej vilt och Troja ser ut som en kines. Svansen upp och åt sidan, sen backar hon till, så att någon kan hoppa upp och rida lite. Nikita är nog bäst för hon har så stora tuttar som gnuggar. Och jag blir tokig!! Det hade inte gjort någon skillnad mot en hanhund i huset, tikar är lika äckliga.

Imorgon är jag ledig från ett jobb, och jobbar på ett annat.. Ha en fiiin dag, och frys inte öronen av er =)

En bästa vän. Som man kan ringa bara för att man är glad. Vill ha en kopp kaffe. Som finns där när man är ledsen som lyssnar och förstår.
Som man kan berätta allt för, pinsamt, roligt och väldigt intimt.
Vännen som får dig att skratta och du vet du kan lita på i vått och torrt.

Så slog det mig, var finns min sån vän?

Skrämmer jag bort mina vänner? Är jag jobbig?
Vänner finns det gott om, men just den där. Som jag kan lita på, skratta åt, skratta med. Lipa med, lipa för.

Är det inte vännerna som gör det värt att leva?

Så nära det är att vara helt frisk igen. Förutom blåsorna i tandköttet och näsflussen känner jag nästan inte av att jag för någon dag sedan hade nästan 40 graders feber och inte kunde prata. All min kärlek till kåvepenin förutom biverkningarna som endast drabbar kvinnor, gör mig galen!!
Dessutom verkade det funka utmärkt att blanda sprit och tabletter, hade hur kul som helst. Kan det misstolkas? Jaja, jag är fortfarnade frisk fastän jag drack dagen efter jag började med penicillinet, perfa!

Julbordet var väldigt trevligt, de som uppträdde var så himla duktiga och maten var god, det lilla jag kunde äta.. Tydligen om man ligger sjuk i flera dagar utan att varken vilja eller kunna äta krymps magsäcken och hon som brukar kunna äta som en häst åt som en mus. Synd. Men det är snart jul nu så jag kan töja ut magsäcken tills dess.

Vi hade nästan ett helt långbord för oss själva, en plats var bokad i någon annans namn, vi tyckte synd om personen som behövde sitta med oss och inte sitt gäng. Tiden gick men det kom ingen och satte sig, förrän ett par timmar efter vi kommit. Då kommer det en man i ca 50-års åldern, full som en alika och ska sitta HÄR. Ok.. Han hämtar sin mat och traggar en massa och vi försöker titta på andra håller för det var ingen spännande person.
Då känner jag att det börjar bli varmt om kinden, sen blir det väldigt ljust, och jag måste ju vända mig om för att se vad han sysslar med.. Det brinner! Då har han petat in sin servett av den större, kraftigare modellen in i ljuset. Ljus + servett = brand.
Men vi från Degeberga är förberedda, vi har en brandman med oss! Kvällens hjälte, Johan på snippen.

Kram på er!

Berättade ju i tisdags att jag började få ont i halsen så smått. Onsdagen började med termometer i käften som visade 38.4 och halsen var inte bättre, snarare sämre. Skulle bara vila lite och jag sov bort hela dagen, sista gången jag kollade tempen stod den på 39.8.

Ny torsdag och halsen var värre än någonsin, som vanligt är jag tjurskallig och ska inte gå till doktorn, det måste väl gå över nån gång?

Fredag och det blir bara värre och värre, Morgan får faktiskt ringa doktorn för jag kan varken prata eller äta. Doktorn ber mig gapa, ställer sig på behörigt avstånd och lyser, tycker det är onödigt att ta prov och ber mig köpa medicin i luckan. 2 timmar senare känner jag hur halsontet börjar avta. Jag kan svälja igen, och prata!

Julbordet som jag inte alls kände för i tisdags, vill jag plötsligt gärna gå på och blir lite ledsen för att jag missar det. Chefen ringer och tycker att jag ska följa med. Glad. Kan man blanda alkohol med kåvepenin???