Kategori: Running Life

Hurra!!

Dilba Matilda 9 år idag!

Man skulle kunna tro att det här är mina arm muskler, och att jag håller kameran uppochner. Men det är det inte. Det är min hängiga vad och min nya kompis, TENS apparaten.

Apparaten som verkar funka på allt, ryggont, mensvärk och för att skaffa nya muskler. Tror jag. Det måste ju va samma princip som den här ABpro dom säljer på tv-shop.

Haft en heldag i Ullared, därav svullna vader. Alla julklappar utom en är införskaffad, ett stress moment mindre.

Helt slut, blir tidig säng ikväll.

GodNatt

..här

..till det här..

..och nu det här!

Vi har nånstans att sitta! Jag är så glad att köket numera är ”helt”!

Min kärlek som vållar mig så mycket huvudbry.

Världens underbaraste vovve – fram tills för ett tag sen. Tjurig på kurs, och jag förstår inte varför. För det mesta glad när vi börjar träna men efter ett tag är alla hundar som kommer nära dumma, och hon säger till. Rejält! Ibland behöver de inte ens komma nära för att hon ska sura, det kan räcka med att hennes kompis hälsar på en annan hund och då blir min lilla V inte glad.

Jag är skitledsen för att hon gör såhär. För ett år sedan var hon en riktig terapi hund, folk med rädda små hundar kom fram och ville låta sina hundar hälsa på Vera för att hon var så lugn och snäll, och var så fantastiskt duktig på hundspråket. Hon hjälpte flera hundar komma över sin osäkerhet mot andra hundar.
Nånstans vände det, och jag kan inte komma på var eller när det gick snett.

Fanfanfan

Alltså jag vet, jag bara gnäller hela tiden. Jag har ont, och jag vill inte mer.

Ryggen har varit ganska ok idag så istället hugger det, typ nere på benet som BM mäter från. Riktiga hugg som gör att man gör nån sån ful min som man inte vill göra. Samtidigt tror jag att valpafan sträcker ut sig allt vad det går därinne och jag kan tala om att det finns minsann inte plats att sträcka ut sig länge. Jag kan knappt sitta rakt upp då det trycker på revbenen, och då går det runt och gör ont i ryggen oxå. Jag är en positiv människa.

Jag lovade mig själv innan att min blogg inte bara skulle handla om nya valpen, men har det handlat om nåt annat sista månaderna? Skit tråkigt, jag vet, vad vill ni läsa om?

Jag sov till klockan 11 idag. Vaknade kl 6 imorse, pissenödig, hungrig och ont i ryggen. Gick på toa, vägrade äta vid den tiden och försökte somna om. Det var ljust ute när jag tittade upp sista gången.

Jag är så trött på den förbannade ryggen! Vilken bok eller tidning jag än läser står det att man ska sova på sidan. På mage är väl mest att drömma om och på rygg känns bara konstigt. Så ja, det är skönt att ligga på sidan. I 10 minuter, ungefär precis när man håller på att somna om så hugger det till.

Så det är kanske inte så konstigt att jag sover länge, jag sover ju inte gott.

Det är ingen som berättat detta, jag har hört att man är trött, men inte för att man inte KAN sova. Fast å andra sidan är det inte heller någon som vill berätta att man kanske skiter på sig när man föder barn. Nä för tänk om de rosa molnen skulle bli svarta.

Har jag sagt att jag har ont i ryggen?

Nu är sängen bäddad.

För din egen skull, kom nästa år.
För min skull, kom snart!

Här är jag och min ankröv i vecka 34.

Om det är nån som undrar är magen snart mitt på kurvan igen, den var ju lite i underkant för ett tag sen men det skulle bero på att bebisen låg väldigt långt ner. Att magen är stor idag beror kanske mest på att vi precis varit på Rose Garden och jag åt alldeles för mycket. Som vanligt.

Nu – Walking Dead.

Det finns ett forum på Familjeliv.se, tycker inte forumet är speciellt spännande men är där och glor ändå då och då. Jag hittar en tråd med rubriken: ”Hur viktigt är det att vara fin inför förlossningen?”. Tråden handlar om ett gäng kvinnor som tycker att det är sjukt viktigt att vara välsminkad, fin i håret och nyrakad mutta. I dont get. Mindre smink som rinner är väl bättre? Och håret, kan knappt tro att det är så vackert när man väl är klar. Och muffen, ja muffen. Jag själv tycker det är fruktansvärt att nån faktiskt ska lysa med lampa rakt upp i det heligaste, bara att nån ska vara där nere känns så jäkla blä. Så för min del får det gärna va helt igenvuxet så man inte ser nåt.

Men iallafall. Har jag nu tur är det två månader tills jag ligger där, och jag behöver kanske inte börja spara redan. Så jag skulle raka muffen idag. Vet ni hur förvånad jag blev när jag inte såg nån muff längre? Jag stretade och försökte böja mig längre framåt men nä, muffen is gone. Jaja, jag gjorde ett tappert försök ändå, så slog det mig. Jag kommer förhoppningsvis bara se ut såhär ett par månader till, sen är sikten fri igen, men hur gör riktigt tjocka människor?

Eller hur är det nu, syns det inte, finns det inte?

Jag jobbade min sista dag idag. Jag vet inte riktigt hur jag känner.

Nu är det liksom ännu mer "på riktigt", graviditetspenning. Check.

Hur ska jag känna?