Kategori: Running Life

Jodå, jag kommer fortsätta här oxå, den andra adressen är utlämnade till de som vill ha den, och här kör vi på som vanligt. Allmänt alltså.

Det har varit en bra dag med frukost hos Lotta med man och barn och Harrys människor. Och Harry. Denna underbara dunderklump. Jag tog med Nova på galej och jag vet ju hur hon funkar så jag placerade mig och hunden utanför staketet. Nova stressade på som vanligt, men skötte sig ändå bra. Hon fick bita ifrån vid ett tillfälle när det blev för jobbigt, men inte alls så hårt som jag sett innan. Dunderklumpen tyckte att den där kamphunden var en rätt otrevlig en och gick därifrån. Det kunde inte bli bättre. Jag kräver inte att hon ska kunna umgås med alla men stressen måste ner.

När jag kom hem efter väldigt lång tid, vägen var inte ett dugg rolig idag, tänkte jag ge Rocky den där utlovade pulka turen. Och om man har tre hundar ser det väl tramsigt ut att dra pulkan själv.

Det var väl ingen av dom som var speciellt imponerade av detta. Rocky för att det var kallt och Vera för att vi fortfarande var i trädgården. Trååååkigt.

Jag gjorde ju en hemsida för ett tag sen, jag har mer info att lägga där och den är inte riktigt klar än. Jag kan blogga på min hemsida om jag vill och jag står i valet och kvalet att flytta dit. Fördelen är att jag har allt samlat på en sida, och att jag kan låsa bloggen. Dvs lämna ut lösen till de som vill och de som jag vill ska läsa. Folk läser vad jag skriver, och varken förstår ironi eller sarkasm. En del är så hemliga och skulle hellre dö än erkänna att de är här och ”snokar”.
Nackdelen är min blogglista som då inte kommer visa när bloggarna är uppdaterade. Och tråkigast av allt är att jag kan inte blogga från mobilen längre, eller jag kan skriva och det syns lite dåligt, men jag kommer inte kunna lägga in bilder. Det är ju oftast från den man fotar, och det blir plötsligt väldigt jobbigt att lägga över bilder på datorn och sen sätta sig där och skriva.

Jag vet inte.. Jag har så mycket som vill ut, men jag vill inte sitta och tänka på vem som kan tänkas läsa.

Om nån skulle våga berätta att de vill läsa den inofficiella bloggen, skicka ett mail till: Emmet83@hotmail.com

Om jag hade pengar skulle jag köpt en bit av skogen bakom huset. Jag skulle grävt ut kärret och gjort en stor damm, så stor att man kunde fiska i den. Jag hade byggt huset dubbelt så stort och satt in en central dammsugare. Jag hade köpt en fyrhjulsdriven bil med de bästa däck som finns på marknaden. Jag hade kört dit jag velat och inte brytt mig om att bensinen är dyr. Jag hade satt belysning på alla skogsvägar så man kunde gå en runda fastän det var mörkt. Jag hade handlat var och vad jag vill. Jag behöver vinna på lotto..

Men nu har jag inga pengar, huset är trångt, dammsugaren är köpt på kredit och skogen är ett sumphål och inte vår ändå. När mörkret fallit kan jag inte gå nånstans för det är för mörkt. Jag handlar en gång var 14:e dag, med en matlista för vad vi ska äta dessa 14 dagar. Det finns inget utrymme för utsvävningar. Alltså åker jag ingenstans, för då kostar det. Åker man till en affär handlar man för mer än man tänkt. Bensinen är dyr, däcken är dåliga och jag hälsar inte på nån.
Jag vill så mycket, men jag kan inte. Min föräldraledighet är snart slut och jag har inte alls gjort det jag velat. Jag ville vara social, skaffa nya kompisar, umgås mer med mina gamla. Jag är inte ignorant på nåt sätt, jag måste bara prioritera maten på bordet.

Så ligger det till. Men kaffe har jag alltid hemma om nån är sugen på en kopp.

Dilba är på besök i helgen. Nästa lördag fyller hon 10 år.

..jag hotade symaskinen med döden igår, skulle dammsugaren dö idag. Tog den vanliga turen med honom i morse och plötsligt låter han som ett dåligt avlopp. Spänner ögonen i Vera som stod bredvid men det var ett konstigt ljud även för att komma från en hund. Sen känner jag lukten, bränt.

Nu har jag delat honom i så många delar jag vågar, för visst måste han gå att laga?

Har kört ett flyttlass till J och vi pratade om honom (herr dammsugare alltså) på vägen hem. Vi köpte honom för minst 7 år sedan, på den tiden vi knappt hade några uttag i huset, och jag ville ha en med så lång sladd att den räckte genom hela huset. Det gjorde den tills vi skaffade Nikita och sladden blev en bit kortare. Sen kom Vera och den blev ännu kortare men det gjorde inget för nu hade vi fler uttag. Herr dammsugare är påslös och det är den bästa uppfinning som nånsin kommits på för en djurägare. Ännu en anledning till att han måste överleva för såna går inte att få tag i längre.

Kära herr dammsugare, var lagningsbar så släkt och vänner kan få julklappar i år.

Det har inte varit så uppenbart som nu, det här med könsroller.
Jag vill köpa en docka till ett barn av manligt kön i julklapp, men se, det får jag inte. Nä det är tjejigt och köper jag det ändå kommer säkert föräldrarna bli sura på oss. När jag frågar varför är det just det, tjejigt. Du får inte helt enkelt.

När Rocky föddes fick vi pengar av farfar med orden, köp nåt ni behöver till honom. Pengen ligger kvar och jag tänkte köpa nåt större i julklapp till honom från farfar och då vill jag ju gärna att det ska va nåt han kan ha roligt med länge. Först tittade jag på ett sånt där verktygs bord från Bosch, men det var utan verktyg och det är ju inte så kul. Sen tänkte jag på en spis med tillbehör, men vet ni vad? Det är tjejigt.

Ja, då börjar jag ju reta mig. Ett barn brukar väl låtsas att dockan är en bebis, så pojkar ska inte ha några bebisar? Är det tjejigt att ta hand om sitt barn? Och laga mat, är det också kvinnans roll? Ska vi lära våra barn från så tidig ålder att kvinnor lagar mat, städar och tar hand om barnen, medan männen leker med lego, kör bil och brummar med motorsågen?

Jag är så jäkla trött på att pojkar ska ha det och flickor ska ha det. Pojkar ska INTE ha det osv. Det är jätte hemskt att Rocky har en rosa mössa, men hade det varit lika om en flicka haft en blå mössa? Tror inte det. Jag kommer fortsätta sätta på honom rosa grejer, och det är inte ett dugg fjolligt!

Nu är det 2012, dags att lägga tjejigt och killigt på hyllan va?

Ikväll har vi varit på kalas hos min mamma som fyllde år. Vi åt mammas goda smörgås tårta som verkligen är den bästa. Hon har kört på samma recept sen jag var liten och jag älskar den! Det slank ner både ett och två glas vin, och lite mintu.

På vägen hem pratade jag och Morgan om folk som beter sig illa och inte tål att nåt går mot dem, sånt kan man prata om länge och det gjorde vi ändå tills vi kunde svänga ner på parkeringen och Morgan säger -”NEJ”.
Va? Vaddå? Tänker översvämning eller nåt, ändå tills jag tittar framåt, där ligger Ingrid. Kall och stendöd.
På en sekund påminns jag om varför vi inte haft innekatter på flera år. Dom går ut på vägen och folk kör helt enkelt över dom och jag blir skitledsen. Det är väl fan.

Nu ligger jag här i sängen och tänker att det är ett plus att nån stannat och lagt ner henne på parkering så jag inte behövde skrapa upp henne från vägen, hopp för mänskligheten. Och att jag nu inte behöver oroa mig för bajs på täcket. För man ska väl tänka positivt?

Nä, jag är faktiskt skitledsen. Rockys kise, hundarnas kompis, och min.