Lurigax

Igår åt vi stekt fläsk med löksås. Rocky äter bara ”bacon”, så när hans faster kom och hälsade på var både potatis och sås orörda. Jag skröt lite över min sås, för jag tyckte faktiskt den blev riktigt god! Hon smakade och mums, får jag äta upp det?
Fläsket var slut men det fanns både sås och potatis kvar, och det gjorde inte fastern nåt för hon hade gått och fått för sig att hon inte åt kött längre.

Jag lät henne äta, och berättade inte att jag både hällt över fettet från fläsket i såsen, och haft i en köttbuljong-tärning.

För det man inte vet har man väl inte ont av?

Effektiv

Vi blev väldigt effektiva när Nikki hade gjort vad hon skulle. Från inget alls har vi nu ett skal färdigt.
Dörren kom oxå på plats efter bilden är tagen. Imorgon ska vi iväg och handla nät, förhoppningsvis får vi dit det oxå, och då är det bara lite småfix kvar. Vi har ett hönshus att hämta, och så skulle jag vilja slänga in lite korn, så det gror lite tills hönorna flyttar in. Efter jag rensat bort nässlorna blev inget kvar.

Vi har hållt igång hela ledigheten och fått så mycket gjort. Morgan och Tobbe på sitt håll, och jag har rensat ogräs. Har en bit mellan vägen och staketet som var grus när vi flyttade in, nu är det bara ogräs, som jag då gav mig på. Efter att ha hyvlat bort ca 10 skottkärror med kirskål, vägsand och matjord gav jag upp, när jag insåg att jag bara kommit halvvägs. Ser snyggt ut nu..

Och nu ikväll när jag satt mig i soffan och kolat ner lite, märker jag att jag har ont i halsen. Skit.

Gone walking.

Första liite längre rundan efter förlossningen. Lite för onödig information kommer efter bilden.

Jag har nog fått nån släng av hängfjas. Står jag, eller går, för länge känns det som att nåt är på väg ut. Det är inte så kul. Sen vet jag inte om det är nån form av framfall eller vad det är. Imorse när jag skulle kissa kom det nästan inget, vilket jag tyckte var konstigt. Men så lutade jag mig fram, och där kom det.. Sen vet jag ju inte om det har att göra med livmodern, eller det faktum att nåt stygn inuti har gått upp.

Och på tal om onödig information och stygn som går upp, så var det ett stygn som gick upp förra gången oxå. Men då satt det utanpå och var lätt avhjälpt med alsollösning och kompresser. Just nu känner jag mig inte alls inspirerad att stoppa upp nåt ska jag säga. Eller egentligen inte att glo efter heller, men det gjorde jag ju ändå.

Varsågod, här hade ni årets onödigaste inlägg.
Glad att jag inte delar på FB längre..

Nikki

Nu har vi nog bestämt oss. Det blir en liten Nikki. Namnet har hängt med sen innan ultraljudet med Rocky, men så var han ju en pojke.

Sen ska hon ju ha fler namn.. Rocky har tre, Rocky, och sen efter Morgans morfar, och min morfar. Oswald Ragnar.

Än så länge har vi Lisa klart. Efter Inga, Pers mormor. Morgan var mycket hos henne under sin uppväxt, och jag gillade oxå henne, och faktiskt, hon mig oxå. Hon dog när Rocky låg i min mage och jag tror inte hon fick veta att han var där heller.

Då är det ju min sida kvar. Jag vet inte om jag berättat detta innan, men såhär var det.

Det var nyårsafton 1994 och mormor och morfar skulle komma till mig och mamma för att äta lite. Dom blir sena och det brukar dom aldrig vara. Telefonen ringer och mamma svarar. Hon säger till mig att vi får köra ner till ö-lia för mormor var nog sjuk, morfar ringde. På väg ner minns jag att jag tänkte att mormor var död, fick tårar i ögonen, blev förbannad på mig själv som tänker och inbillar mig såna saker. Stannar i ö-lia och där står morfar på gårdsplanen, säger nåt till mamma sen kommer mamma springande, och jag fattar. Mormor är död.
Morfar var chockad och ”tvungen” att elda så vi gick in. Där satt hon, vid köksbordet, men kaffet framför sig, som hon inte hunnit dricka.

Jag gick aldrig på dagis. Jag var hos mormor, och samma både före och efter skolan. Jag var hos mormor. Jag skulle vilja hedra henne på nåt vis men så är det inga namn jag är så jätte begeistrad i egentligen. Anna Elsy Kerstin.

Fast det spelar kanske ingen roll? Det är ju Nikki hon ska kallas ändå.

Flytta?

Jag blev erbjuden att flytta igår. Bloggen alltså. Min kompis Linnea och ett par kompisar till henne har startat bloggportalen Running life
och frågade om jag ville hänga med.
Helt ärligt har jag varit trött på blogspot ett tag, och främst för att jag bloggar alltid från mobilen, och alltid när jag lägger till nån bild blir det så seeeeegt att ladda upp. Om det ens går. Tar jag bort bilden går det direkt.
Samtidigt finns funktioner som jag gillar, som jag inte hittat hos andra. Ta mina bloggar jag läser tex, jag vill se om dom är uppdaterade UTAN att jag behöver trycka på dom. <–

Ett ställe jag aldrig skulle flytta till är fd nattstad. Att dom inte fattar att de flesta faktiskt läser från mobilen oxå. Man måste låta sidan ladda klart, sen får man trycka på mobilversion, och sen ska den ju ladda iiiigen. Jag som hatar att vänta.

Det är iaf en stor ära att ha blivit tillfrågad, vi får se om jag flyttar. Ni kan väl kika in där sålänge, och säga vad ni tycker?

Valborg

Vi brukar fira Valborg hos Andreas men i år blev det inte så. Tänkte skita i det överhuvudtaget, att man är hyfsat nyförlöst borde väl vara en tillräckligt bra anledning.
Men så har Rocky lånat filmen flygplan 2 av sin nästkusin, och den tittar han på varje dag.. Och det enda han pratar om är flygplan och brandbilar. Och vid bålet i byn brukar det alltid stå minst en brandbil. Har jag hört.

Så jag packade med mig både stor och liten unge för att ta mig till bålet, och gissa vad? Ingen brandbil. Jag som gått på och på om att vi skulle titta på just den. Typiskt.

Fröken bebis är nu 12 dagar gammal och jag har försökt ta mig ut och gå några gånger nu. Jag känner verkligen hur rastlös jag är och vill komma ut, men just då vill hon äta eller så sover hon så gott att jag inte vill väcka henne. Jag har hunnit med några korta rundor ändå, och det är nog tur. Har läst om framfall, och det känns liksom.. lite knepigt därnere efteråt.

Och på tal om nåt helt annat. Nån annan som bloggar med blogpress appen? Det är helt jäkla omöjligt att få med bilder i inläggen nu. Är det bara hos mig eller..?

Jag har sytt!

Ja, har du insta tycker du väl att jag är förbannat traggig, men jag har sytt ett lapptäcke!


Vågar påstå att det är snyggare irl, färgerna gör sig inte bra på bild. Kom igång nån dag efter mitt kreativa-gnäll-inlägg, och har suttit vid maskinen typ hela påsken. Det är ju liksom vad jag klarar, sitta rakt upp och ner, helst inte framåtlutad alls men det gick. Gör jag nåt fysiskt ansträngande håller jag på att svimma, och spyr gör jag tydligen. Det märkte jag i helgen när jag gjorde rent till kaninerna.

Det här med lapptäcke gav blodad tand och idag for vi till stoff & stil på svågertorp för att införskaffa fler och mer tyg. Mitt första besök där och det blev dyrt. Men jag har material till två täcken till, så vi får ju se om jag hinner med det. Rocky beställde ett med ugglor på, undrar om han kommer ihåg det när det är klart?

Gick in i vecka 38 idag, vilket betyder att bebis är färdigbakad och är välkommen ut närsomhelst. Jag sa, NÄRSOMHELST NU..

Ge mig lite

Jag är så avundsjuk på folk som är kreativa! Jag vill och vill, men jag har ju ingen fantasi, fattar inget osv. Jag läser om folk som går förbi nån pryl i affären och bara, ”-åh denna kan jag göra om, måla, hänga där”, och så blir det skitbra.

Jag flänger runt överallt, hittar inget, fattar inget, kommer hem tomhänt. Eller så handlar jag, för att jag tycker nåt är fint, men så har jag inte en suck vad jag ska göra med grejen.
Köpte flera meter tyg för nån vecka sen, för dom var fina, men ligger kvar i påsen för jag vet inte vad jag ska göra med det.. Jag syr mössor och dreglisar, men det är inte så jäkla kreativt, jag följer ett mönster till punkt och pricka. Har tapetserat en gammal byrå, men det såg jag i nån grupp på fb först så jag kan inte ta åt mig äran där heller.


Det mest kreativa jag gjort, är väl att jag målat några plåtburkar för att ha tvättmedel i, men det satt långt inne ska ni veta.

Sen är det väl så att inte alla har den här kreativa ådran, men min mamma har den, morfar hade, moster har och kusinen har. Orättvist är vad det är!