Kategori: Running Life

Idag var dagen då Rocky skulle få sin efterlängtade truck. Det har gått rätt bra hela veckan och han har faktiskt inte använt blöja. Han har tom klarat två dagar på dagis utan olyckor.

Så idag har vi hälsat på Linnea, Nemo och Leon. Dom har lekt såklart när jag och Linnea har skvallrat. Jag har frågat Rocky om han behöver kissa, och han gick på toa en gång för att jag frågade, och en gång innan vi gick ut, bara för att jag sa att han skulle. Sen skulle vi käka lite, och rätt som det var blev han akut sugen på att leka i sandlådan igen. Satt där i två minuter sen börjar han gala, ”aaaah jag har bajs i kalsongerna!” Suck. In och torka, frågar om han ska kissa när han ändå sitter där, och om det kommer mer? Nejdå, inget kiss, inget bajs. Släpper ut ungen igen och nu går det väl tre minuter innan han galer igen, ”naaaj nu är där bajs i kalsongerna igen” Varpå jag blir skitsur och säger till honom att då kan han sitta där med det, ”nu är där kiss määää” Suck suck suck.
Hade ett par byxor kvar nu och det dröjde inte länge förrän han hade pinkat i dom oxå.

Så det blev ingen truck, idag iallafall. Han har inte ens frågat om den så han förstår nog att det inte gick så bra idag..

Idag startade vår föräldragrupp. Den som var när Rocky var liten var pest och pina. Det var särskilt tre mammor, som alla hade tre ungar sen innan, som ifrågasatte och himlade med ögonen när man hade nåt att säga. Som förstföderska kunde man inte känna sig dummare när det suckades, himlandes med ögonen och kommenterar som, ”jag får se”, eller ”hehe, nä så tror jag inte det var”. Som tur var hade jag redan hittat ett par vänner från föräldrautbildningen som bodde i närheten. Dom kände samma som jag, och det slutade väl med att vi inte sa så mycket när vi var där, utan träffades själva och snackade.

Denna gången var vi 6 stycken, ungarna är födda inom en månad och det verkar vara ett härligt gäng. Bara en stackare som är förstföderska, får se till att hon inte känner sig lika dum. Två par kände varann sen innan och dom hade så härlig jargong mellan varandra och det lättade stämningen direkt. En som var sådär skönt ”rakt på”, och frågade det alla undrade men inte vågade säga.
Idag har vi pratat om förlossningen och jag satt där och skruvade på mig, det hade gått så snabbt för vissa. Jag ville knappt berätta om min, för jag ska ju alltid vara värst.. Förra gången för det tog längst tid, ja men det fattade du väl att det bara var förvärkar , och nu för att jag inte hann så långt..

Men det är väl så det är att vara white trash i lilla landet lagom.

Idag har jag varit i Åhus för slut-besiktning av det jag kallade ”ho-ho?” för sju veckor sen. Att rodda ihop det här med två ungar, varav en ska lämnas på dagis kl 9, en ho-ho som gärna vill duschas i minst en kvart innan uppvisning, och en liten som gapar, som inte alls var med på min planering, skulle väl inte bli det lättaste.
Men jag hade tur, mormorn längtade efter egentid med Rocky, och ville ha en ”sleep-over” med honom. Alltså ett moment mindre. Nästa unge gapade, precis som befarat, och hela planeringen föll med mat och sov-klockan.

Men jag kom till Åhus, tankade, blev godkänd med ua hos bm, bokade service till bilen och åt god mat på jobbet. Sen gapades det igen.

Rocky hade haft det bra hos mormor, så bra att han inte ville stanna på dagis när mormor lämnade, och sen hämtade mormor oxå, lyckan! För att inse att jag satt hos mormor och väntade på att ta honom hem.
Vi har haft hårdträning på rumsrenheten med honom nu sista veckan. Och idag skulle jag räkna till fyra olycksfria dagar, men så stod han i kylen och kladda med hundgodis och glömde väl bort sig. Lite synd. Han är lovad en truck om han slutar med blöjan och det sporrar honom, så han går gärna på pottan nu för han ska få en truck, säger han. Jag vet inte om det är fel att muta fram en rumsrenhet, men vi har traggat det här med pottan rätt länge nu, och han har vägrat ens gå dit. Jag får väl hoppas på att detta är sporren han behöver.

Hur har ni som har barn gjort? Då frågar jag inte er som haft det lätt, utan er andra..

Rocky med stora öron och små boppar

Fick den här bilden skickad till mig idag.

Halleda. Munkjackan jag har på mig kommer jag ihåg, och jag tror att jag hade den när vi bodde i Degeberga, och det var 2001. Då borde jag bara varit 18år men jag ser ju skitgammal ut. Man kan ju inte tro att han som sitter bredvid är 5 år äldre…

Ja 2001. Det var innan man förstått tjusningen med vin, istället drack man sig full på hembränt och coca-Cola. Och att bli full, det var målet för kvällen. Eller helgen om man hellre vill det. Sen gick man upp och jobbade dagen efter. Man tyckte fortfarande att man skulle spela cool, se glad ut kunde man ju inte.

På bilden väger jag nog typ 8 kg mindre än vad jag gör nu, men mitt ansikte ser inte ut så nu ändå. Jag är glad att jag tappat mitt fläskansikte. Och jag är glad att Morgan tappat sitt hår, det gick ju åt en jäkla massa mousse.

Igår skulle vi ut och äta, jag och tjejerna från skolan. Vi är några stycken som fortfarande ses ibland och det är kul.
Jag tänkte inte klä upp mig på så vis att det skulle vara foundation i fejset, men lite snyggare än rosa mjukis-brallor. Ett par jeans skulle väl kunna passa fint?

Jag visste inte att jag hade så många par jeans. Jag visste inte heller att jag hade SÅ många som inte passade heller. Gaah! Panik!
Jag hittade iaf ett par jag kunde knäppa, sen att det vällde ut ovanför fick jag försöka dölja med en tröja. Och undvika att böja mig ner.

Jag åt tapas. Det var gott och jag blev inte mätt.

Ida beställde frutti di mare (?) och där va hela bläckfiskar i! Jag bad henne tugga ordentligt så dom inte sög sig fast i kinden på henne.

Så nu vet ni, jag är fet. Igen. Flera års kämpande – och tillbaka på ruta 2, typ. Men jag fick en gullig bebis iallafall.

Glad mors-dag alla mammor därute! Hoppas ni har haft en bra dag, och blivit ordentligt uppvaktade.
Själv hintade jag för några veckor sedan att jag tyckte det här var fint.

Men på det här stället firar vi tydligen bara fars-dag, och faren i det här huset ska bli glad om han får nåt annat än strumpor och kalsonger på den där dagen i november.

Tandvärk, halsont. Tog en värktablett så nu har jag ont i magen istället. Aldrig är man nöjd.

Min blogg heter ju ”Nikita Troja Nova Vera”, men det känns ju inte så aktuellt längre, jag menar, två är ju döda!
Pitbullemma känns ju rätt tramsigt egentligen, men när jag startade denna bloggen var det vad som kom upp. Och jag var ju rätt ung då oxå.

Vad skulle min blogg kunna heta? Emma – storys of gaddaröds white trash?
Emma – gnällets drottning?

Skulle ni vilja hjälpa mig, det känns inte som jag kommer på nåt bra på egen hand…

Mitt halsont gick över till nåt skit med luftvägarna. Kändes som man skulle kunna tro lunginflammation kändes. Och när jag kom hem i måndags informerade Morgan mig om att Nikkis näsa börjat rinna.
Besvärande för henne, och hon sov bort nästan hela tisdagen. Och där på kvällen började min näsa oxå rinna.

Natten mellan tisdag och onsdag låg Morgan risigt till, för när man kommer på att man verkligen behöver nässpray, och man hittar tre stycken otrivin comp, TOMMA, då förstår ni känslan va?
Så igår onsdag kände jag mig verkligen kass, men vi hade en dejt inbokad i everöd, och en stund skulle vi väl palla? Kör för att lämna stor-Rocky på dagis och i dörren möter jag en med en ännu mindre bebis än vad jag har, ”dom har magsjuka därinne!” Det här måste ju kallas humor.

Nåväl, vi kom till everöd iaf, allihop, och jag blev sämre och sämre, kände hur febern började komma och jag tyckte så synd om mig själv. Däckade på soffan och kände mig dåligt-samvete-tacksam för att Nikki oxå var dålig och sov.
Och mitt i mitt liggapåsoffanochtyckasyndommig lyckades Rocky rymma genom grinden med sin gator för han skulle köra till Jörgen?! Vet inte när jag blev så rädd sist, men man ska inte spekulera i TÄNK OM, så allt gick bra.

Nikki sov två dagar i sträck, hade lite feber igår, och ja det var väl samma med mig. Hon har varit pigg och glad idag och jag börjar väl oxå närma mig det läget.

Och ja, ni förstår rätt, jag tycker otroligt synd om mig själv när jag är sjuk.