Igår hade jag tid hos barnmorskan för cellprov, det är ju lika bra att ta tag i det. Jag har klarat mig i 32 år men det kan ju vara synd om två små ungar om de blir moderlösa för modern inte gick på sin standardkoll. Och när jag ändå skulle fläka upp allihop kunde man kanske passa på att skaffa sig en sån däringa spiral så man slipper fläket några år.
Jag har bara haft p-piller innan och det har ju gått sådär. Rädslan för att nån ska tvinga (för det är väl så det går till..?) mig att fläka upp mig, så har jag inte ens gått iväg och skaffat nya när de tagit slut. Innan Rocky hade jag inget på flera år, och sen på efterkontrollen skaffade jag för då var det liksom avklarat. Sen gick jag inte dit igen, och det råkade bli en Nikki av det. Och hur fin hon än är vill jag inte vara med om det igen. Dessutom var jag skitkass på att komma ihåg att ta pillerna varje dag, så dom varade ganska länge.
Tillbaka till spiralen då. Bm hade varnat för ett stort paket på Apoteket, men ett stort paket för en spiral, för mig, var en paket på ca 30 cm. Denna var 50-60 cm! Den chocken. Sen visade hon hur och vad hon skulle göra och jag fläkte upp mig. Benen skakade och jag var nervös, började prata om skillnaden mellan gyn och tandläkare och att de flesta valde gyn före tandis, men det vete fan.. Sen frågade jag om hon golfat nåt på sistone, förklarade var jag bodde, och att jag blivit kallad till Hörby men aldrig gått dit. Då tycker jag att det gått en stund, undrar om hon är klar snart? Sneglar lite mot verktygslådan och ser den här spiralhållaren, all bloody. Här blev jag lite chockad för vem kunde ana att det skulle blöda?? Och där blev hon klar och skulle plocka ut den här plastgrejen och säger ”oj” och hoppar undan. ”Oj, eh, det var jag inte beredd på”, vaddå vaddå, säger jag? ”Det kom lite blod här, men det är ingen fara” och sen börjar hon snurra, ”är det okej om du ligger kvar så här en liten stund, måste torka så vi inte trampar runt det” och då måste jag ju glo, och jodå, blod på golvet och verktygsbordet, och upp på soptunnan. Jaha, är det här normalt, undrar jag? ”Ja, jo, jag var bara inte beredd”, men jag undrar jag. Det är kanske nåt jag kan skriva i mina memoarer, sköt blod ur mitt ”ho-ho” på vårdcentralen och fick städpersonalen att jobba lite extra. Eller ”skitade inte ner i förlossningssalen, tog igen det i gyn-rummet hos den intet ont anade barnmorskan”. Ja, ni vet var ni läste det först.