Min förstfödde – Sida 9

Kom igen!

Ah, jag kommer inte igång idag. Planen var att städa så slipper jag det imorgon, och det började bra. Musiken på, Morgan och Rocky är ute, Nikki roar sig själv och jag plockar och sorterar. Sen kommer Morgan och Rocky in för Rocky har tröttnat. Han kommer in och bråkar direkt och där tappar jag sugen.

Nu var han hos farmor och farfar i ett helt dygn, allt hade gått bra och de hade inte bråkat alls. De verkade ha haft det jättebra. Så kommer han hem och stryper katten så fort han kommer in genom dörren, sen är bråket igång. Han är dubbelt jävlig och jag undrar om han verkligen måste ta igen allt nu när han varit lugn? Jag är så förbannat trött på det att jag allvarligt funderar på att lämna tillbaka honom till uppfödaren. Eller sälja honom på blocket.

Den här är fortfarande snäll och medgörlig, och det är tur för annars hade det blivit omplacering pga dödsfall av ägare.

Ibland så..

I morse vaknade jag av Rocky satt och pratade med Nikki. Han hade klättrat ner i hennes spjälsäng och han pratade om att de skulle titta på en svart bil som var arg. Jag förstod inte vad han pratade om förrän det var dags att öppna kalendern, på en lucka var där just en svart bil som såg arg ut. När vi hade öppnat luckan och han pillat ut chokladbiten delade han den på mitten och kallade på Nikki. Så jäkla gulligt, den lille chokladbiten som hon tvunget skulle ha halva. Vi har kanske gjort nåt rätt då, även om det sitter långt in.

Jag började sy på mitt täcke igår och maskinen bara bråkade hela tiden. Tråden bara fastnade eller trasslade exakt hela tiden. Jag bankade lite på maskinen och körde lite med alla rattarna sen har den funkat faktiskt. Det är bara jag som inte funkar och vände på en remsa så den får jag sprätta upp och vända, annars hade framsidan varit klar nu.

Och Rocky han är dålig idag, faktiskt väldigt lugn och fin så jätteledsen är jag inte. Näsan rinner och ögonen rinner. Han tyckte han hade så mycket snor i morse att han hämtade en tops så han kunde pilla ut det..

Ikväll blir det aktivering på hundskolan, roligaste lektionen! Jag har en hund jag hjälper lite extra och ikväll har jag stora förhoppningar. Den här typen av träning tror jag hade passat henne jättebra. Och på nästa kurs är det stadsträning och där tänkte jag träna en liten gullig lagotto.

Tomten såg dig

Alltså Rocky. Jag måste fått honom för att pröva mitt tålamod. Dagens episod; jag försöker städa då jag varit ute på vift hela veckan och här ser ut som ett smärre krig ägt rum. Rocky sitter i köket och har tagit ner några av sina leksaker och leker med dom – helt ok, han är stilla om än dock lite högljudd men ändå ok. Jag är precis på väg att börja dammsuga och då kommer han ner med fler saker och jag förklarar att jag inte vill ha ner fler saker ner för att jag försöker städa undan. Han vill leka med grävmaskinen som står här nere och jag säger att jag kan ta upp allt så han kan leka uppe under tiden. Han köper det och går upp och jag efter med hans grejer. Allt är frid och fröjd och jag börjar dammsuga. Jag har mycket sjå med det då lilla stumpan gillar dammsugaren väldigt mycket nu, men jag tar mig runt huset och jag hör hur han bankar där uppe – inget ovanligt. Jag är nästan klar och kommer till hallen, där tittar det ett litet huvud fram från ovanvåningen och jag hör direkt att nåt är inte bra längre; Jag vill inte haaa den grejen mer. Precis så låter det när nåt är sönder för då brukar jag ju hota med att det ska kastas. Jag kommer upp och möts av att han suttit och fullkomligt slagit sönder sin höglyftare som han fått av Tobbe. Nu får den här superpedagogiska mamman spader och undrar vad i helvete är det du sysslar med, står du och slår sönder leksaker som du fått? Och exakt där kände jag att detta kan gå hur långt som helst, så jag bara gick. Rakt ner i städskåpet och rotade fram sopsäckar och sen röjdes det må ni tro. Jag plockade alla bruder-grejerna och superpedagogiska barnet bara: du kan ta den med, och jag vill inte ha denna heller!

Det kan vara så att det är fel på mig, inget får tas i sönder. Det är ok om man råkar tappa nåt osv, men att medvetet ha sönder saker och veta vad som kommer hända gör mig helt tokig. Jag har massor av saker kvar från när jag var liten, och dom är hela. Det är nog nåt som sitter kvar från när man själv var liten och fick på öronen om man inte var försiktig. Och dessutom tycker jag det är så jäkla bortskämt att ta sönder saker och bara tycka att man kan få nytt. Så funkar det INTE här kan jag meddela.

Nu lyder min plan såhär, läs noga kära släktingar: jag har plockat bort alla ”finare” leksaker, dvs dom jag själv vill ska behållas hela och som jag vet har varit dyra. Dessa kommer han inte få tillbaka innan jul. Jag har även hotat honom att tomten kommer inte ge honom några nya leksaker – för tar man sönder dom får man inga nya helt enkelt. Så snälla snälla, ge inga leksaker till jul. Helst ska det vara lite tråkiga grejer som gardiner och strumpor. När jag hotar med kalsonger blir han bara glad.. Och har ni redan köpt nån leksak till honom kanske ni kan spara den tills han fyller år? Om han är snäll tills dess vill säga, annars blir han billig i drift i år.

Na na na Batman

Morgan hittade Batman-dräkter på nån Kina-sida för ett tag sen. Dom kostade 61:- /dräkt och sån ville han köpa till Rocky. När jag fick titta såg jag att det fanns rosa också, skulle Rocky få skulle Nikki också. Minsann. Idag kom dom, och Rocky tog på sig sin och vägrar ta av den igen. Han är rätt gullig faktiskt.

Abrupt slut!

Emil och Rocky hade bestämt träff idag, eller egentligen enligt dom i torsdags, fredags, måndags och tisdags men jag och Charlotta hade faktiskt bestämt onsdag och det var visst alldeles för många dagar bort. Dom blev helt sjövilda och kastade sig nerför soffor, skrek och sprang runt och körde traktorer. Jag kan inte säga annat än att jag blev lite lättad när de ville leka ute. Vi lagade lite mat och när det var dags att hämta in de små var de så himla söta. De hade tryckt in sig båda på två på Emils batteridrivna traktor, Emil gasade och styrde och Rocky satt på sne på sätet med fötterna rakt ut och åkte med.

När vi ätit bestämde vi att dom kunde gå ut och leka igen, och när de kände sig sugna på fika kunde dom komma in igen. Och dom kom efter en stund, batteriet hade tagit slut och nu ville dom ha fika. Men jag hann bara få av Rocky kläderna och sen sa han att han hade ont i huvudet och ville åka hem. Jag försökte dra lite på det, kaffet var på väg ner, och Rocky la sig på golvet, bölande och alldeles svettig. Och under tiden jag plockade ihop våra grejer kom Rocky och la en pizza rakt på deras köksgolv. Halloj magsjuka.

Han somnade direkt vi kom ut i bilen och har sovit sen dess. Inget mer kräk än så länge. Och jag håller alla tummar på att det stannar här. Håll ni med tummarna är ni snälla, både för vår och Emils familjs skull.

Busfabriken

Idag fick Rocky följa med min kusin med familj till busfabriken. Sånt gör mig riktigt glad, att nån vill ta med honom för att göra något riktigt roligt. Själv tyckte jag det var bäst att stanna hemma – dels för att jag tror Rocky beter sig bättre då, och dels för att jag hade lite att hitta på efter att jag varit så kass igår. Dom hade åkt långa rutschkanor med hopp, kastat bollar på varandra i bollhavet, härjat tills de blev svettiga och Rocky blev skrämd av en Mads som sa: ”BU!” i spökrummet. Jag fick bilder skickade till mig under dagen.

Själv har jag hunnit med två-veckors handlingen på Maxi med svärfar. Fastän han var med fick jag varken avstämning eller att handterminalen gick sönder. Det går nån förbannelse med honom annars. Och när jag kom hem lät jag Morgan ha Nikki en stund till. Jag släppte ut hönsen och gjorde rent till kaninerna. Det här med höns är så förbannat mysigt, vi går där tillsammans hos kaninerna och sprätter. Min sprätt är lite mer kontrollerad och mitt hamnar alltid i ryllebören. Jag borde klippt klorna på kaninerna oxå när jag var ute, men tiden gick som vanligt. Jag hade ett akvarium som stod vid dammen med yngel i som jag också behövde bära in. Och det var nog tur att jag tog tag i det just idag, för nu är det fruset i gräset.

Och så kom jag på att jag gjorde bort mig i fredags. En av tjejerna på jobbet-s man, frågade var jag bodde och när jag svarade så säger han: ”ja det ligger där innan rebbetuaröd”. Jag är sjukt imponerad över att han vet var både gaddaröd och rebbetuaröd ligger och undrar varför, och då kände han nån Erlandsson i rebbetuaröd. Jag som bott här i evigheter går på och på om vem och var? Jag märker att han vill inte prata om det mer men jag fortsätter ändå tills Jenny kommer och hämtar mig för vi ska åka. Och idag googlar jag detta, jag vet inte om ni kommer ihåg, men det skedde en olycka för typ 10 år sedan, precis innan flygplatsen. En knarkar-kärring kommer körande med sin van, påverkad och utan lampor, frontalkrockar med en annan bil och han i andra bilen dör. Och han som dog var Erlandsson. Det kunde jag såklart omöjligt veta, men att känna av när någon inte vill prata längre borde jag kunna fatta – och sluta då!

Kompisbesök

Denna natten var allt annat än rolig. Nikki är snorig och andas dåligt, och när hon äntligen somnat och jag nästan somnat, då börjar Rocky lipa. Efter en stund hos honom och jag kommit i säng igen, somnar nästan och då börjar han igen. Sen har Nikki fortsatt hela natten med att vakna för att hon inte kunde andas och var ledsen för det så klart.

Vi hade besök inbokat idag, Emil skulle komma och leka med Rocky. Dom två har ju samma intressen – traktorer och maskiner. Rocky har ju massa såna grejer och dom hade hur kul som helst. Dom leker väldigt bra och man kan inte tro att det är 1.5 år mellan dom. Duktiga pojkar.

Här äter dom bulle och läser reklamen från lokalföreningen. Som sagt – samma intresse.

Yalla yalla, förstörd för livet!

Swidde ringde två minuter i fyra, stissig för hon hade hittat att det skulle vara spökvandring på kjugekull, och hon ville dit. Jag blev ännu stissigare för jag ville ju med, klockan var stissig för den gick alldeles för fort, den enda som för en gångs skull var lugn, var Rocky. Det införskaffades korv och bröd, Linda bryggde kaffe och tog till och med med mjölk. Vi kör i räserfart dit och hinner precis i tid, det började 17:30.

Vi möttes av en lång kö som vi inte visste vad den gick till, men det spelar ingen roll, vi ska grilla körv! Trycker i oss ett par korvar och konstaterar att här är väldigt mycket folk. När det är dags för kaffe kommer vi på att vi har inget att dricka ur. Jag far iväg och hittar nån som säljer grejer och får köpa ett par muggar, lagom till jag kommer tillbaka har Linda hällt ut mjölken (!!) eftersom vi inte kunde dricka kaffe ändå.. Svart kaffe i dyra pappmuggar smakade ganska bra ändå. Men var är spökvandringen? Aha, vid den långa kön, som nu har blivit väldigt mycket längre. Vi placerar oss där, längst bak i kön. Hade vi vetat att vi skulle stått där i en och en halv timme med tre ungar under 10 år, kanske vi hade skitit i det. Det kastades löv, grävdes i marken, sprangs omkring och puttades på folket framför. Av min unge.

Sen kom vi in, och det började oskyldigt med lite skelett i träden, pumpor på stenar med lyse i. Det kom ett spöke med lakan över sig, och Rocky lät som ett lejon, för då skrämmer man tillbaka. Sen trappades det upp vet ni, det flög ut masker framför oss, det låg folk bakom stengärdet som skramlade med kedjor, och Eros Ramasotti på en skylt. Sen hängde där ett svart skynke med en mask på, typ 1.40 högt och när jag lyste dit såg det ut som ögon där inne. Jag sa till Linda att om den börjar röra på sig nu skiter jag på mig, och precis när vi passerar följer den oss med blicken och vrider sig mot oss, så vi pinnar på, för att inse att den gammal gumma försöker komma ikapp. Nu tar Linda tar i mig, jag håller på att pinka på mig och Rocky börjar böla. Jag försäkrar honom att det snart är slut, men det var bara början. Folk klampar ut på stigen rakt genom oss, vi möter en gammal man för att bli skrämda av en annan som trycker i en buske och sen springer båda ikapp oss. Rocky lipar ännu mer. Det flyger presseningaoch häxor stoppar vår väg. Jag försöker vara stencool men det är inte lätt när man själv blir rädd.

Han är skiträdd och jag får bära honom tills vi kommer ut, och jag är säker på att han har men för livet. Han pratade om det hela tiden, det var läskigt och han ville inte åka dit igen. Jag och Linda kunde åka dit, efter vi lämnat honom på dagis. Stackars barn. Jag trodde inte det skulle vara läskigt på riktigt. Och tänk barnen som var ännu mindre. Halleda. Eller yalla yalla som Linda sa inne på macdonalds när vi försökte smälta det här. Det satt tre killar bakom oss som glodde när hon sa så, dom kanske oxå varit på vandring?

Det var helt klart värt 10 spänn att gå in där, lite för mycket folk men det kan man ju inte styra över. Och även om det var en aktivitet för barnen hade det varit roligare att åka dit med bara Linda. Och en blöja. Note till nästa år, åk tidigt som fan, eller sent som fan.

Tyst och stilla

Det är nog de två kommandona som är svårast att lära Rocky. Han kan ju inte låta Nikki va när han sätter den sidan till, och nu har hon försökt att somna i en timme, med Rocky kloss intill. Och det hade gått skitbra, om han nu kunnat/lyssnat på ‘tyst och ‘stilla.

Antingen måste ha babbla hela tiden, eller så rumsterar han runt. Hoppar, studsar, tar täcket, kramas, puttas eller håller om och myser. Och när hon nästan är där, så måste han babbla med henne igen. Det blir nog ingen lång middagssovning idag.

Vissa dagar alltså

Rocky vaknade i morse på ett strålande humör, ska vi hälsa på Ann-Britt, var det första han sa, redan 7:15 på morgonen. Men ju längre tiden gick, desto mindre sugen blev han på att göra nåt. Först ville han bara vara hemma, sen ville han hellre åka till dagis, vilket han aldrig vill annars. Målet var bara att vara tvärtemot. Ibland så vill jag bara lämna honom här hemma och köra.

Väl i Åhus sprang han mest och skrek, drog i Nikki, hoppade så grannen under nog undrade vad vi sysslade med, och avslutade med, jag vill åka heeeem, jag vill inte vaaaaa här. Så jäkla tråkig.

Vi blev ju färdigsnackade till slut och jag styrde kosan hemåt, och då började det bölas i baksätet, kör inte foooort! Och ja, det är 50 i Åhus så snabbt gick det ju inte. I höjd med Köle blev han helt knäpp för jag körde förbi en grävmaskin som grävde i diket, mamma stanna! Backa tillbaka, jag såg inte grävmaskiiineeeeen! Han bölade hela vägen till Degeberga, och tro inte att det var nåt oskyldigt snyftande, nä hysteriskt jäkla tjut och jag ger mig fan på att ögonen höll på att trilla ut. Jag gav upp och körde inom Degeberga grus så han kunde glo på skopor och skit.

Väl hemma har han slitit av sig både skor och strumpor och nu vill jag inte va hemma! Kör mamma, kör! Och jag undrar, vad fan är problemet! Det spelar ingen roll vad eller hur jag gör, det är ju bara fel. På BVC pratar dom om shaken baby, men det de borde prata om är shaken-tvärtemot-bråkig-snartfyraåring. Giv. Mig. Styrka.