Kategori: Motion

Oj, ja idag är jag tjatig, borde kanske spara nåt inlägg till imorgon men då vet jag att det blir inget av det. Vi sprang ikväll. Och vi är typ rätt dåliga. Jag hade satt telefonen på intervaller, spring två minuter, gå två minuter. Vi orkade inte ens springa hela dom två minuterna, och sen fick runkepär spel och väntade 10 minuter innan nästa.. Så det blev mest kattskit av allt. 6 sekunder slöare/kilometer än sist. 

Jag är så förtröden på folk som bara bestämmer att ”nä nu ska vi börja springa lite” och bara kutar på, kilometer efter kilometer och tycker knappt det är jobbigt. Jag får ont här, och där, och lite där med. Sen får jag ingen luft, kan inte lyfta på benen och tror att jag snubblar snart. Positivt, jag vet.  

 Men vi kom fram till att vi ska ändra strategi. Vi har gett oss på 5 km direkt och då tar det ju aldrig slut. Så nu ska vi springa här hemma, har en runda på 2.5-3 km där minst 1 km är väldigt springvänlig. Så målet är att kunna springa hela den braiga biten, utan problem! Sen utökar vi. Och så har vi 5 km rundan i byn som vi tar då och då, för att det ska bli längre nån gång. Och Friskis för resten av kroppen. Och så är jag inne på att cykla lite oxå, för att spara på mina förbannade knän, och få lårmuskler. Vad tror löpar-eliten om det?

Jag var ute igår igen och försökte springa. En liten runda som är precis här hemma, snabbt och lätt liksom. Jag har nog fått nån släng av benhinneinflammation, det gör så jäkla ont i smalbenen. Jag minns att det kändes likadant när jag började gå men en dag så var det bara borta. Kan hoppas på att jag bara är otränad och det händer samma denna gången. 

Nästa grej som stör är att jag ångrar mig varje gång jag börjar springa, ont i knäna, ont i ryggen, men så försöker jag ändå för jag vill ju gärna. Men man vill ju liksom ha flow när man börjar, inte vilja sluta innan man börjat. Men när jag var på kilometer 3 så lättade det liksom, jag kunde ta lite bättre steg, hunden fick jag släppa för hon orkade inte mer. Så jag tänker att man kanske ska värma upp lite? Nu går jag ju bara tills jag hittar nåt passande ställe att springa på. Tankar på det?

Och det här med knäna ger jag mig fan på är vikten. Jag var ju tio kilo lättare förra gången jag gav mig på att kuta, och då kan jag bara minnas att det var konditionen det var fel på. Och jag vill väga mindre, men den här post-preggo kroppen har bestämt sig för att inte släppa ett gram. 

Nä. Det gick inte alls bra att springa idag. Varmt, jobbigt och tolle på tvären. Fick ont i en axel, och rapade tacos då jag var så dum och åt kvällsmat en halvtimme tidigare. 

Fastän det inte alls kändes bra sprang (typ) vi ändå tre minuter snabbare än sist. Nästa gång ska allt klaffa, och då jäklar!  

Det blev en runda ikväll oxå. Jag hade draghjälp, och visst hjälpte det. Jag hade gett upp för längesen om inte nån sprang före och sa, lite till, snart framme. Runda på 5 km och vi sprang säkert hälften.  

   
Ett liten steg för mänskligheten, men ett jäkligt stort steg för mig. För ett år sedan var inte mina lår så kära i varandra som dom är nu. Och nu ska dom göra slut med varann! Hepp!

Tryckte i mig en kebabrulle igår, och när vi ändå var på det så tog jag en kaka oxå. Och lite milkshake. Och det är alltid samma sak, sen blir jag skit-törstig och dricker och dricker, kroppen samlar på vattnet, jag blir svullen och när jag vägde mig i morse vägde jag ett helt kilo mer än igår. Jag vet att det försvinner igen men man blir ju lite less.   

Så nu skulle det svettas bort och jag å Vera tog en tur mot byn. Samma väg som sist och när det blir nerförsbacke börjar vi springa. Jag vet ungefär hur mycket jag orkade sist så jag pressar mig lite till, och lite till, och plötsligt kommer det ut en hund ur häcken. Jag stannar och hunden som är en mellan schnauser eller en stor dvärg.. Står där och spänner upp sig, jag vänder och jobbar Vera med mig för att hon ska slippa. Jag hör en hund till i trädgården och nån som säger lite lågmält, ubbeeeeee, ubbeeee?? Det går bra att kalla in den nu, säger jag. Men det var inget större engagemang från andra sidan häcken direkt och vi kom förbi, utan att ens se en människa, så jag sprang bara vidare då. Jag fattar inte att folk är så tröga? Gå och hämta hunden om den smiter ut? Vera tycker absolut inte om hundar som kommer fram när hon är kopplad, och särskilt inte en som spänner upp sig och går mot henne. Dom ska vara glada att jag har kontroll på min hund iaf.   

 Sen sprang vi igen, och Vera var inte så trög på att hänga med som hon brukar och vi fick till en rätt bra tid där på mitten nånstans. Vi var tvugna att gå inom trolldalen när vi nästan var framme, och shit som där såg ut. Men det var säkert en kul fest! 

Jag har vatt rätt kass på att ut och gå sista veckan. Har intr gått sen jag sprang lite och höll på att brinna upp. Kände mig sugen ikväll och slängde ut frågan på fb om nån ville hänga med? En tyckte jag kunde ta deras hund med mig, men då kan jag lika gärna tragga på Vera bara. Men Jeffe nappade så vi satte fart! När vi gått en så lång bit att hon hade ett öppet sår på ena hälen kommer jag på att jag glömde sätta på runkeeper. Störigt! Så jag inbillar mig att vi gick dubbelt så långt.  

Fan, det förstör ju min statiskt helt!