Kategori: Barnvagnsmaffian 2.0

Eftersom jag inte varit ute och rört på mig sen innan jullovet blev jag superglad när barnvagnsmaffian ville ut och gå idag. Vi fick ta byn då vi antog att vägarna var plogade där. Jag knöt på mig mina nya kängor, packade ungar i bilen och sen for vi iväg. Det kom lite som en chock när jag lämnat parkeringen och inser att det blåser, det blåser ju alltid värst hemma i vanliga fall, men inte idag.

Men jag är ju en envis jäkel, och ut skulle vi! Rocky på dagis och Nikki i vagnen sen bar det iväg, jag å Annelie. Och är det inte lustigt att man alltid har motvind? Och så snö på det, rakt i ansiktet. Bitvis var det helt vindstilla, och Gud vad skönt det var! Sen kom det en pust igen och jag måste sy mig en mössa med bättre öronvärmare. Vi kom till dum-backen, en lång, seg backe i en kurva. Den är aldrig rolig och absolut inte idag när det var blankis under snön. Men även den kom vi förbi, forcerade snövallarna över trottoarerna och avslutade nere vid saxamöllan. Hela 6.37 tunga kilometer skrapade vi ihop.  

 Efter rundan våldgästade vi Ulrika. Kaffe, mat och ett par stövlar senare kasade jag genom vallarna för att hämta Rocky på dagis. Där hade han fullt upp med att skotta snö, japp, ni läste rätt. 

Härligt väder vi har idag! Nu ska barnvagnsmaffian ut och bli riktigt blöta.  

 

Äntligen kom jag ut! Hela förra veckan sprang iväg och jag hann inte med Barnvagnsmaffian en enda gång. Vera blev sjuk, vi hade besök eller så var vi på besök. Jag skrev till dom igår att JAG MÅSTE UT! 

Vi var 5 idag, och det är så himla bra. Man hittar alltid nån som man kan hålla takten med, och tjabba med. En var ny för dagen, och här kan jag erkänna att vi var lite taskiga.. Första gången för henne och rundan slutade på 8.11 km. Hoppas hon inte blev avskräckt.   

 När vi kom vid bröderna Olsson låg det en överkörd katt på vägen. Jag blir så störd, varför kan man inte stanna? Och alla arbetare som stod bara några meter ifrån, den fick bara ligga där mitt på vägen. Det är illa nog att ens katt är död, man vill inte skrapa upp den från vägen också. Skygglappar på, sen låg den vid sidan. 

Väl i Degeberga blev det både kaffe och macka, det är aldrig så gott som när man jobbat hårt för det. Och så kom jag hem med nya kläder till Nikki, tack för det! 

 

Idag är det en hel vecka sen, en vecka sen jag sprang. Morgan har precis kommit in och i vanliga fall hade jag gett mig ut nu. Men det är mörkt. Jag är mörkrädd. Jag kan köra ner till byn men då blir det ett så mycket större projekt än att bara ta sig ut. Men samtidigt vill jag ju inte tappa det jag har byggt upp. 

Men vi har iallafall hunnit vara ute och gått idag. Barnvagnsmaffian var i farten runt kyllingaröd, förbi en fin gammal mölla, ljuset var inte så bra så det blev ingen rättvis bild.  

 Tog oss ner mot fallet där Annelie bjöd på kaffe och mitt älskade fröknäcke. Denna gången hade hon bakat med chiliflingsalt, det var sjukt gott kan jag lova. Det står redan på inköpslistan. När vi ändå stannade var det dags för mat för att flask- och pattaglyttar. De modiga gick ner och kollade på utsiktsplatsen, vi höjdrädda stannade kvar. 

Tillbaka i kyllingaröd visades en annan utsiktsplats och den hade jag inga problem att glo på. Fick till och med klättra upp på ett bord för att få en ordentlig titt.  

 Och den här bilden snodde jag från Ulrikas Facebook, bild på oss alla som var med idag och lille Johnny. Mysig tur. 

 

Idag kom Charlotta hit för barnvagnsrally. Det blev en bra runda med helt okej tempo. Jag hittade denna rundan för två år sedan, och jag har älskat den. Tills de högg ner skogen. Nu har vägen blivit helt förstörd av lastbilarna som hämtat timmer, och dom har lagat den med alldeles för grov sten. Men Charlotta hade koll på vägarna häromkring och det finns numera fler rundor att kolla.    Hon hade en av sina hundar med sig, en kopov, och det är första gången jag träffar den rasen in real life. Trevlig hund må jag säga, lagom storlek och trevlig för ögonen. Vera godkände honom direkt så nog var det bra alltid. 

Härnäst blir det BVC med Nikki. Vikt- och längd-besiktning och vaccination.. 

Min kompis sen skoltiden, Annelie, drog ihop några stycken förra veckan för promenad. Jag är så glad för att hon gör sånt här, en själv kommer ju aldrig till skott, och får inte idéen för den delen heller. Det var ju hon som drog ihop tjejerna från högstadiet oxå, så vi fick träffas. Och på tal om det, är det inte dags för en ny träff snart?

Vi är ju ganska många som är lediga på dagarna nu, vi var fyra som var med förra veckan och nu har maffian utökats till sju. Idag var vi fem stycken som deltog i en runda på sju km. Eftersom man är så många kan man gå lite i sin egen takt. Nån snabbt och nån långsamt. Uban tog långsamt till sin spets, alla fick stanna hela tiden för att vänta in henne. Skitdryg var hon. Nästa gång får jag montera blåslampa på min vagn så jag kan jaga henne med den.  

 Uban hade sin hund Johnny med sig, och jag tog med Vera på sin första riktiga promenad sen operationen. Och på tal om operation hittade jag ett stygn som stack ut idag, lite läskigt att dra ut det. Jag tänkte att Vera kanske skulle kunnat ha lite mycket energi, och tom bli lite sur på en helt ny hund, men Vera tyckte Johnny var lajbans och dom studsade runt där i skogen. Jag fick koppla henne ett par gånger när hon fick upp nån doft och ville jaga efter, men hon stack inte iaf. Det är skönt när det bara funkar. 

Nu hoppas jag vi håller liv i det här, Annelie, Charlotta, Ulrika och Sara var med idag.