Kategori: Allmänt

Jag var ute en stund nyss, gav mat till kaninerna, plockade maskrosor runt dammen och matade fiskarna med mask. Solen sken när jag gick ut men det var ändå inte varmt, sen kom regnet och jag kände mig redo att gå in. Jag hjälpte Morgan att ställa undan grejerna som är elektriska in i bygghuset och när jag kommer ut igen ser jag snö. Snö!? Jodå, den 23/4-16 snöade det i Gaddaröd. Tro fan att det aldrig blir tillräckligt varmt. 

Igår hade vi ett andra födelsedagsfirande för Nikki. Hon fick en superrolig telefon som låter exakt hela tiden, och jättefina kläder. Jag hade köpt massor med kakor och pressade gästerna att äta mer och mer, sen orkade dom inte äta tårta. Så alla som kommer hit idag får minsann äta en bit. Den var riktigt god så det är inget straff, chokladbotten med nutella och banan, karamellfärgad grädde och godis ovanpå, full med tillsatser och palmolja – ungefär som att äta en macka med Lätta. 

Rocky är iväg med sin mormor och morfar i Glumslöv för att titta på kosläpp. Jag segar som vanligt när det är helg, och Morgan kämpar där ute. Allt är som vanligt. 

Vi hade bestämt skogsutflykt, jag och Charlotta. Det kunde vara roligt för kidsen – trodde jag. Det började redan hemma med att Rocky inte skulle ha kläder på, kissa, borsta tänderna och det är lite konstigt när det gäller att åka till Emil. Jag bredde några mackor och packade ner kakor, och när jag fortfarande inte fått nåt gehör tog jag Nikki på armen och fikan på ryggen. Jag låste dörren efter mig och startade bilen och började backa. Nu var jag säker på att se ett huvud i fönstret, men det gjorde jag inte. Så jag gick tillbaka, öppnade dörren och kvar satt min förstfödde i soffan, utan en aning om att jag försökt skrämma honom. Jaha, men i vilket fall som så kände han sig lite sugen på att åka nu.

Det var glada miner som alltid när vi kommer dit, Emil och Rocky stack iväg och lekte när vi packade vagnar. Alltså det här med skogen, älskar det! Jag vill så gärna att Rocky ska känna samma så det är viktigt för mig att komma iväg, och gärna med någon så det blir extra roligt. Och vi gick, hittade myrstackar och grushögar. Vi får ställa vagnarna och gå sista biten upp på backen. Den backen kommer bli så underbar när boken slår ut. Jag hade med mig finkameran och försökte få till lite fina bilder. Mina ungar var mest fulla med snor.   Vi åt och drack, ungarna lekte och det var helt underbart. Sen skulle vi gå lite längre bort och titta på grodäggen i ett dike. Dom hade kommit långt och till med kläckts så små små grodyngel simmade omkring. Rocky tyckte det var en bra idé att gräva en bit från ynglena. Så han och Emil roade sig och Nikki åt sten. Av det skälet hade jag mest ögonen på henne, sen ser jag en styck Rocky komma upp från diket – och det rinner vatten. Han trillade framlänges och satte båda händerna i plurret, plus ena foten, och stackars bobcaten han hade med sig blev också helt blöt. Nu gick allt åt helvete, han var blöt, han var skitig och han kunde inte gååå. Men springa på andra hållet ifrån oss kunde han. Och eftersom vi bar båda de små barnen kunde jag inte bära honom direkt. Det var hemskt och han var så arg. Inget jag gjorde eller sa gjorde saker bättre.

Efter många om och men kom vi till slut fram till vagnarna igen, han är fortfarande skitledsen och arg. Han får åka under Nikkis vagn hela vägen hem till Emil, och jag tänker att när vi väl kommer fram och han kan få torra kläder på sig blir det bättre, men ikke. Nu hade han varit arg så länge att nu fanns det ingen återvändo. Det var synd att vi skulle avsluta vår utflykt på det viset, men läxan jag har lärt mig är att vi ska inte gå så långt till våra ställen. Bilen är underskattad.

 

Först det här.. 

 Sen det här.. 

 Svullandet börjar NU! Mums!

Oj vad vi har varit flitiga idag! Annelie skulle hämta sina kycklingar idag, så då fick vi passa på att mysa innan dom åkte. Jag tog en och satte på Rockys axel som senare hoppade ner på hans arm. Sen satt dom där, och kollade på Barnkanalen på telefonen. Jag frågade om jag skulle ta den igen men det skulle jag inte. Efter en kvart var det jag som hade tröttnat och tog kycklingen.  

   När Nikki lagt sig gick vi ut och höll på med boden. Morgan hade varit ute en stund och satt upp reglar, och jag fortsatte med att bygga ihop den där hönstrappan som dom ska sova på, och sen gjorde jag reden av ett gammalt skåp som stod i boden när vi fick hem den. Mamma gav bakläxa direkt, men jag får väl erkänna att hennes idé var bättre. Så imorgon får jag skruva bort den där brädan jag lagt som äggstopp och lägga den på andra hållet istället. Jag hann med att näta hela alltet också samtidigt som Morgan gjorde en lucka som hönsen kan gå in och ut genom. Det är bara lite småfix kvar, sen är den klar för inflyttning.  
 Vi har tussilago på tomten. 

Jag skulle fått nya Appenzeller-ägg idag. Jag hade löst det så bra att jag hittat en jag kunde köpa av som höll på med kaniner och skulle på samma utställning som mamma skulle döma på. Alltså skulle jag slippa få dom skickade, för jag blev ju lite skeptiskt efter förra leveransen, och igår när jag skrev till henne vem hon skulle lämna dom till visade det sig att hon glömt dom hemma. Så himla tråkigt. Jag hade planerat det så bra tyckte jag, dom skulle in i kläckaren imorgon då, och då skulle dom ha kläckts sista helgen innan jag börjar jobba. Mest för att jag gärna vill övervaka det hela. Och dessutom ska jag kläcka vaktlar också denna gången och dom ska inte in förrän hönsäggen legat i tre dagar. Dom äggen fick jag hem idag, så jag hoppas det klarar sig. Har lagt dom svalt i Morgans hus och ska vända dom två gånger om dagen. 

Vad har du gjort idag?

Här har det varit full rulle ett par dagar. Igår hade vi Linda och Victor från förra föräldragruppen på besök. Victor och Rocky lekte men dom har nog inte riktigt samma intressen. Det var inga sura miner eller så, men dom lekte inte så mycket tillsammans. Tyckte dom hade roligare förra gången vi sågs. Rocky satt på en grävmaskin och Victor kollade av ägorna, och när dom var inne lekte dom med olika saker. Och det är ju inget fel med det, det var ju inte så mycket kiv om leksakerna i alla fall. Jag och Linda hann prata desto mer, och så blev det mycket kaffe – och kakor. Jättekul. 

Idag har boden kommit på rätt plats, Andreas var här med bautalastaren och helt ärligt trodde jag inte det skulle gå. Han hade långa gafflar på och det var inte det lättaste att få ut dom från boden mellan flyttningarna, jag trodde han skulle lägga lastaren i skogen. Jag borde inte vara orolig, han har ju kört nåt SM i lastarkörning. Men nu är den på plats och lättnaden över det är obeskrivlig. Det hade varit sådär kul att asa hem en bod som sen inte går att få på plats och vi hade fått betala för att slänga skiten efter rivning. Men nu planeras det inredning istället! Nån som har en gammal byrå över? Tänkt som värprede.  

 Och innan boden blev flyttad idag var vi hos Emil, Ebbe och Charlotta från nuvarande (?) föräldragruppen. Dom har ju valpar och dom ville jag jättegärna träffa. Och Rocky ville ju träffa Emil så det passade bra. Dom två har ju helt samma intressen. Dom gick ut i trädgården direkt och lekte och där var dom i säkert en timme. Kom in för att äta och leka lite inne sen gick dom ut igen. Ebbe och Nikki tar sig runt hela huset nu och jag tror att dom också uppskattar varandras sällskap. Dom är i alla fall nära varandra hela tiden och skrattar och har sig mot varandra. Urgulliga. Jag och Charlotta fick prata i fred hela tiden för det var exakt noll kiv mellan våra stora barn, det gick så himla bra idag. Man kan inte tro att det är 1.5 år mellan dom, Emil är så ”mogen” att man tror att dessa två är lika gamla. 

Sen var det dags att träffa valparna, och OMG så gosiga dom var. Det är tur att jag inte är jägare för då hade den ena fått följa med hem direkt. Ja, jag är så jäkla valpsjuk men så får det väl va.  

   

Idag har jag bara såsat i slow motion. Jag vet inte vad det är, jag bara känner mig off. Rocky har suttit vid köksbordet och byggt lego, och Nikki har haft nån släng av mamma-sjukan. Hon ska bara bli buren på, och så hänger hon över armen och vill ner och när jag sätter ner henne blir hon ledsen. Hon hade lite feber igår så det kan vara sviter.

När hon sov var jag ute och samlade isolering från boden, och satan var kallt det var. Att det kan vara sån skillnad när det var 27 grader på uteplatsen i tisdags. Jag vill ha 27 grader på uteplatsen varje dag tills jag börjar jobba! När jag kom in satte jag mig för att sy, men inte ens det piggade upp särskilt. Jag fick i alla fall ihop två dregglisar och så klippte jag ut en bebismössa (Nikki-storlek..) av det sista rosa fågel-tyget.  

 Vi tänkte titta på sista avsnittet för säsongen av The walking dead ikväll. Jag drar mig egentligen för det men jag är nyfiken på hur det gått för Daryl, och det är väl det. Jag har fått berättat för mig att det krävs terapi och krissamtal när man sett det, och det är ju inte så bra. Risken finns att jag inte kan sova efter för allt sånt tar på mig. Jag tittade på Tre kronor när jag var yngre och scenen när Bimbo dör tog ju knäcken på mig i flera veckor. Imorgon är det dags för dagis för Rocky, vi får ju se hur det går.. 

Det här har varit en sån dag där allt gått i ett. Rocky skulle till dagis idag och vi hade pratat om att idag skulle jag lämna honom där. Vi har problem med att vara på dagis just nu – men det tar vi i ett annat inlägg. I alla fall så kommer han på efter en halvtimme att han vill inte vara där själv utan vill hem igen med mig. Efter prat med pedagogerna bestämmer vi oss för att jag ska åka ändå, men han ska bara vara där över maten. Och nu var det ju så underbart väder idag så jag åkte raka vägen till Huaröd för promenad. Eller nej, inte raka vägen, inom Mjela först för ett par bananer så Nikki kunde få något i sig, sen gav vi oss iväg.
Det blev så varmt att plagg efter plagg åkte av, mössa, jacka, knäppa upp tröjan och till slut fick jag kavla upp ärmarna också. Riktigt riktigt skönt, solen lös i mitt ansikte och jag fick färg på moppemustaschen. Vi såg hästskit och tussilago, vitsippor och påskliljor. Jag var så svettig när vi kom tillbaka och det var bara att kasta sig i bilen för att hämta Rocky. Han hade varit ledsen en stund men kommit på andra tankar sen, ätit bra och hjälpt Jimmy plocka undan disken. Han blev jätteglad när jag kom, sa att han haft skoj men ville inte att jag skulle lämna honom igen. Älskade vän. 

Väl hemma vill fastern hälsa på, och sen kom Linda och Lizzy också. Alla hundarna busade så jag trodde nästan Lizzy skulle svimma. Till slut satt hon under uteplatsen och flämtade. Det är så roligt när Vera och Lizzy leker, det är verkligen noll respekt för varandra. Dom hoppar över och under varandra och emellanåt ser det väldigt brutalt ut. Sen kommer Rocky i vägen och blir fälld, och det märks att han är van för han bara skrattar och vill att dom ska göra det igen. Troja sitter ju inne med en helt annan pondus med sina 9 år, där han Lizzy respekt, men utan att vara rädd. Troja morrar och Lizzy går undan, precis som det ska vara. Jag blev lite förvånad över att Troja körde bort Lizzy från Rocky, hon skulle bara slicka lite på honom men det tyckte inte Troja utan körde iväg henne genom att gå mellan dom och morra på Lizzy. Hon är en duktig hund.  

 Sitt, stanna, eller skit i det. 

Sen ville Rocky följa med fastern och farmorn hem och det kunde han väl få göra när han frågar så snällt. Han ville gå till lekplatsen fastän villkoret var att duscha efteråt, det nog det värsta han vet. Direkt när dom kört åkte jag till Veronica för det var dags att lägga ner äggen. På dygn 18 slutar man vända äggen och lägger ner dom på gallret, och vi passade på att lysa äggen samtidigt. Veronicas ser bra ut men alla mina har fortfarande en stor och ojämn luftblåsa. Men dom har inte stannat i växten sen sist vi lyste så hoppet finns kvar. På fredag ska dessa kycklingarna förhoppningsvis kläckas. 

Hem, äta, sen ringer mamma och vill åka till boan, och då vill ju jag också det så klart. Jag hittade nya solglasögon till ungarna, coola pilotbrillor. Nikki fick rosa och Rocky ska få med spegelglas, hur fräckt?! Nu sitter jag äntligen i soffan en liten stund. Nikki har gått och lagt sig och jag ska gå och duscha, sen blir det minsann ett glas vin med kallrökt fläsk (godis), för det tycker jag att jag är värd nu. 

 

Boden skulle egentligen kommit igår kväll men den planen höll inte. Morgan höll ändå på hela kvällen med att flytta grejer och göra plats. Imorse kom boden på kranbil och fasen var stor den blev plötsligt. Det var på centimetern lastbilen ens kom in genom grindarna. Han som körde hoppade ut och berättade att där vi planerat sätta den – blir det inte. Han tippade på att boden vägde närmare 3 ton (!!) och då klarade inte kranen sätta den så långt ut. Men nu var den ju hemma så det var bara att sätta av den på närmsta lämpliga plats. Det blev bredvid den gamla rastgården, numera kaningården och mitt i Morgan och Tobbes bobcatöppning.  

 Jag tyckte dom kunde sätta den ända in till rastgården som ändå är i skitdåligt skick, så kunde vi såga av lite reglar där dörren sitter och sen kunde jag ha all kanin- och hönsmat där inne. Sen spann jag på, tänk att få vatten också indraget. Och sen kapar man en bit av boden och asar dit hönsgården som bara är reglar med nät på, och sen snyggar vi till panelen på boden och sen blir det ju skitbra! Jag fick onda ögat av Morgan, den står ju fortfarande mitt i deras grindahål. Vi kan ju säga som så att detta är ett stort störningsmoment här hemma just nu. 

Nikki har suttit i vagnen en bra stund i eftermiddag eftersom vi har hållt på med att riva av isolering och gamla rör. Det är inget stort intresse från hennes sida men när hon fick ha en kanin i knät släppte molnigheten ett tag.  

   Nikki och Pelle-Piss. 

Redan klockan 9 i morse kom min fina Madde med frukost. Jag hade berättat att jag inte äter frallor, men om det var en extra fin kanske jag inte kunde motstå. Och gissa vad hon kom med? Surdegsbulle med valnötter i, så jäkla gott! Jag fick användning för min prosciutto crudo-skinka som jag köpte på maxi för en femma, det med massor av Bregott och skivad tomat satt riktigt fint. Då blir det liksom värt att jag får sitta på skithuset nån timme imorgon. 
Jag har ju känt Madde i många herrans år, sen lekis faktiskt. Umgänget har gått upp och ner, men när vi ses är allt som vanligt. Vissa människor vet man inte vad man ska prata om men det är aldrig några problem med Madde, vi pratar om allt från svamp i fjaset till lchf. Hon stannade ändå till klockan 19 ikväll och nu får vi se hur många år det dröjer tills nästa gång vi ses, haha.  

 Under tiden vi har tjabbat har Morgan slitit där ute. Jag har inte jättedåligt samvete för det är ändå bara en som kan köra bobcat här, och jag har inte kunnat göra så mycket ändå i det här läget. Men han har blivit klar med marken i alla fall och han som ska köra hit boden har varit här och tittat. Han kände sig lite osäker på om det går att lösa och det är inte riktigt bra. Det är ganska många meter den här boden ska lyftas och vi har ju ingen vikt på den direkt. Morgan pratar om ton och jag är helt chockad – ett par hundra kilo hade jag tippat på. Men vi misströstar inte än, Morgan har planer på att svetsa fast hjulaxlarna från vagnen han precis skurit sönder, och sen få hit nån med lastare som kan putta den på plats med hjul på ena sidan i alla fall. Jag är fortfarande chockad över att vi inte kan putta den på plats om vi bara är några stycken. Det här med att uppskatta vikt och längd är inte min starka sida, men det behöver jag kanske inte skriva..