Författare: Emma Persson

Glukosbelastning

Imorgon ska jag infinna mig hos barnmorskan kl 8:00 för Glukosbelastning. Jag får inte äta, och helst inte dricka nåt före. Men får jag inte mitt kaffe på morgonen tror jag inte ens bm vill träffa mig..
Man ska tydligen kolla så man inte riskerar få graviditetsdiabetes, förra gången var det inga problem, hur blir det denna gången? Jag har smugit mig på sockret igen när jag varit nästan helt fri från det i 1.5 år. På ett vis är det lite synd att man inte kunde hålla sig från det helt, hade varit kul att veta hur kroppen reagerat om jag hållt samma kost som innan.
Jag satte i mig en bunke lakrits i helgen, en halvtimme senare hade jag världens hjärtklappning. Så helt förgiftad är jag inte. Än.

Jag är inte alls orolig för det här med glukos grejen, förra gången tyckte jag tom att det smakade gott! Nåt jag är orolig för är däremot magen, eller avsaknaden av den. Ingen tror att jag ska ha bebis i april, ”du är ju så liten”. Och ja, förra kontrollen var det 2 cm mindre än med Rocky, och låg på understa strecket på kurvan. Och jag försöker ju mäta själv, vet att man inte ska.. Och då har det inte växt nåt! Så det oroar mig. Vi får se om det blir en massa extra ul denna gången oxå.


Jag har fått tummen ur och skickat in till försäkringskassan om graviditetspenning. 3.5 veckor senare än tänkt, så nu kan man ju bara hoppas på snabb handläggning, och att det går igenom. I så fall går jag hem från jobbet 28/2. Fram tills dess suger jag i mig all kunskap jag kan få. Det är så kul att jobba just nu, är lite grann i köket och idag gjorde jag ena rätten, helt själv! Gott blev det oxå!

Pärs

Om man börjar från början började det förra lördagsmorgonen. Rocky hade vaknat och låg och lekte i sängen, han blir ledsen och Morgan går för att kolla vad som hände och då hade Rocky kräkt. Vi satt hemma hela dan men Rocky var som vanligt, så när det blev måndag lämnade jag på dagis men förklarade förstås vad som hänt. Allt var ok och jag åkte och jobbade.
Det blev en riktigt jobbig dag med ryggont och sammandragningar, och jag tänkte att det är nu det börjar, gravidgnället. Körde hemåt och mådde sämre och sämre, kunde inte äta hemma och Rocky bölade och ville gå och lägga sig.
Sen började det, jag spydde, Rocky spydde och sen spydde vi lite till. Det kändes fantastiskt jättebra att både han varit på dagis, och jag på jobbet.

Spyendet slutade här och nu kom nåt annat, yrhet, trötthet och svidande mage. I torsdags var Rocky pigg, men det var minsann inte jag. Just då var jag väldigt tacksam över den där paddan vi köpte. Och i fredags vad Morgan hemma och aktiverade.


I lördags var första dan jag orkade stå på benen mer än 10 minuter.
Fy, det här var inte kul.

Snööö…?

Jag har ett roligt uppdrag några veckor framåt, nämligen, hundskolan! Åh som jag saknat detta jobbet! Nu är det ju visserligen bara sen september sist, men jag trodde det var slut på det roliga när verksamheten lades ner i Hörby för att köra full tid i Malmö. Men saknaden blev för stor så nu kör jag till Malmö varje tisdag.
Igår såg vägen dit ut såhär:


Kom fram, lite senare än tänkt, och det såg ut såhär:


Och på väg hem såhär..:


Mötte plogaren nästan hemma, visste inte riktigt var vägen tog vägen fick sikta in mig på traktorn, och körde på fel sida vägen resten av biten hem..
Nu är vägarna fina och jag hoppas så på att snön kan få ligga tills på söndag, för då skulle Rocky få åka pulka med sin bästis Louise. Och Vera. Det är viktigt att fråga Vera om hon vill va med 😊

Idé!

Efter allt det här med filtar igår fick jag en ide. Bebis kommer få ett par filtar av människor som betyder mycket för mig, handgjorda med kärlek. Och jag själv borde ju inte va sämre, och jag kan varken sticka eller virka.
Men jag har en symaskin! Jag vill göra ett lapp-täcke.

Jag ska gå igenom mina grejer här hemma och se vad jag hittar för tyg. Jag vill inte gå och köpa massa tyger, det känns som att jag tappar ”grejen” då. Nu kan man ju reta sig på alla påslakan med nåt litet hål, som man slängde.

Hepp och pepp på det!


Bild lånad från internet

Bebisens nya kläder

Ullareds-behovet är stort, men ingen vill följa med. Kör själv gör jag ikke nu när man kan bli så akut trött.
Så jag drog mot Nova Lund! Försökte tänka lite i stil med att det går inte åt så mycket bränsle för att ta sig dit, och i januari är det MASSOR av rea. Tji fick jag.. Det var mycket rea, oxå mycket folk, men typ inget till nyfödd. Så där gick jag, ål baj majsälf, och hittade inget. Sen hittade jag nåt, och då blev jag snål och tyckte det var för dyrt.
Kom in på HM utan större förhoppningar, när Rocky var bebis tror jag inte jag köpte ett enda plagg där, men jag måste ju titta. Och där fanns massor! Just nu har dom jättesöta djurset med body, byxa och mössa, så det tog jag. Med franska bulldoggar på! Det fanns mopsar oxå och det var rätt svårt att välja, men sen hittade jag strumpor med mopsar så det blev såhär.


Missa inte öronen på mössan)

Det viktigaste med hela resan var ju faktiskt (med påbackning av chefen) ett par byxor att jobba i. Som går att knäppa. Hm var oxå enda stället jag hittade mamma-kläder. Skitbra! Massor med svarta jeans, så det var ju bara att ta ett par i rätt storlek. Otur för mig att min storlek numera är nånting mellan 38-46, för just dom storlekarna var slut.. Det fanns tunna leggings men nä, tycker jag inte om leggings i vanliga fall gör jag inte det när röven är dubbelt så bred heller.
Ett par varv till runt bygget och jag hamnar på vero moda, där hittade jag svarta jeans som man knäpper med blixtlås där bak, ”-sitter byxorna bra?”, hör jag utifrån, shit pratar du med mig? ”Eh, nä, jag har nåt som tar emot här framme” sa jag. Tittar ut genom skynket och det snälla expediten ser märkbart generad ut. Men det funkar, sa jag. ”-Du har tur för just nu har vi jättebra pris för två par”, ”-tack, men jag hade inte tänkt vara såhär tjock så länge”, sa jag.

Nu har jag gått runt och runt i tre timmar, nu kör jag hem! Så kommer jag på, jag har inte ett enda ytterplagg. Och ingen filt heller. Inom hm igen, 150 spänn för en kofta i strl 56, nä. En filt, och den var inte fin. Cubus nästa, hittar dessa.

200 pix, men hur kallt är det i april egentligen?
Så jag kom hem utan varken filt eller ytterplagg. Tradera blir nästa anhalt.

3år

Rocky har fyllt tre år!

Av farbror Tobbe fick han en väghyvel. Den var poppis. Mormor kom med kläder och en John deere balpress. Han har ett väldigt intresse för maskiner den här killen. Det ska kopplas och grejas, alla maskiner låter väldigt högt oxå..
Pappan i huset fyllde år ett par dagar tidigare och vi var på ekohallen och letade paket. Rocky tyckte han skulle ha lego, men hittade nog inget passande. Sen kom vi till bruder grejerna, där hittade han halmbalar och DET tyckte han pappan skulle få i present. Det var en väldigt glad Rocky som lämnade över paket, och när pappret var av sa han ”-ska vi öppna den till oss?”. Sen dess har han sagt att han lånat balarna. Smart.

Vi har varit lediga tre veckor mellan jul och trettonhelgen typ. Jag var lite rädd att han skulle klättra på väggarna här och flippa ut, men tvärtom, han har blivit väldigt trevlig och harmonisk. Är nog första gången vi är lediga såhär sen han började dagis. Synd att veckorna tog slut så fort.
Vi har ändå hittat på en del, bla har vi hälsat på minsta kusin Clara. Rocky tyckte det var spännande med liten bebis och efter att kollat henne ett par timmar ville han hålla, och det fick han, och sen höll han som han aldrig gjort annat. Känns ju bra inför framtiden.

Den stundande bebisen här då? Jo det sparkas och buffas. Mycket skillnad från förra graviditeten. För det första ligger den väldigt långt ner, och ibland känns det som att fot eller hand är på väg ut.. Rätt obehagligt. Min mage är bredare, och naveln som jag hade kvar hela tiden förra gången är snart borta. Förra gången var jag aldrig pinkenödig men nu räcker det att den rör sig så måste jag gå. Däremot kan jag fortfarande ligga på mage, det kan jag inte minnas jag kunde förra gången.
Och så det där med förlossning.. Jag är så jäkla kluven! Jag har googlat om snitt osv och efter vad jag hittade kändes det inte längre som ett alternativ, och det sa jag till barnmorskan när jag var där förra veckan. Nu vet jag inte om jag står för det längre.
Jag hittade en blogg som jag läser, det är en tjej som ska ha nästan samtidigt som jag, ett barn sen tidigare, hade väl en ”normal” förlossning och har nu blivit beviljad snitt. Hon skriver precis som jag känner! Alltså är jag inte ensam, men det är ju så hysch-hysch så det finns ju ingen att prata med. Jag skulle vilja prata med nån som varit med om båda.

Jag känner att jag bara svamlar iväg nu. Vi hörs en annan dag.

Inte alltid som man tänkt.

Glad. Livrädd. Upprymd. Orolig.

Det jag är allra, allra mest rädd för, förlossningen. Googlar ihjäl mig på vaginal förlossning vs. kejsarsnitt.

Snitt, mot: inte kunna lyfta, varken stort eller litet barn. Ligga kvar på BB längre än man vill.

Snitt, för: slippa smärtan/utdrivningsprocessen. Ha ett helt hål, kunna skita som man vill efter.

Förlossning, mot: smärtan före, under och efter. Inte kunna skita normalt på ett helt ÅR.

Förlossning, för: när smärtan slutar, direkt när den kommit ut. Att vara vaken och ”med” hela tiden. Att resa sig upp direkt efter och hopp in i duschen. Att kunna åka hem..

Tankar på detta?

Du vet..

.. Dom dagarna man har varit så sjukt in i bombens duktig?! Idag har vatt en sån dag. Vaknade pigg och alert 6:50 (ehee..?), ut med hundar, inhalera kaffe, väcka sambon med att låta barnet kittla honom under fötterna. Mot Lantmännen, köpa kutterspån, slippa bära in det i bilen! 4-års brunch/kalas och hemåt igen. Städa till alla kaniner, och här hade vi teamwork, jag rensade ur burarna och lastade rockys ryllebör, han körde och tippade.

Lämnade de två källingarna till sitt nya hem. Sen kom Conny och Kira

Kira ville leka så hon gick och släppte ut Vera och Troja. Men det är väl så det är att ha en bullmastiff..
Här kunde det ju räckt meeen, så har jag hört nåt gnällande om att jag har EN halmbal i källaren, och den står så klart i vägen. Som tack för gnället städade jag HELA källaren. Alltså även där det inte låg nån halmbal. Och mitt i allt städande kom mormor och morfar på besök och bjöd på kanelbullar, med rosa socker på. Det satt fint.

Ni vet dom där dagarna, när man fått så mycket gjort? Då är det med ett gott samvete man lägger sig på kvällen och somnar. Godnatt.