Emma Persson

På söndag blir det sol!

Idag bestämde jag mig. Nu körde jag in och köpte dom där solstolarna på Rusta som jag ville ha. Jag hade hoppats på rea, en bra rea, men dom var redan sänkta med 50 pix så jag fick vara nöjd.
Annars hade jag säkert inte fått några solstolar, bara för att jag är snål och ska vänta tills det blir billigt. Jag minns en gång för längesen.. När vi la sten på gången härute, då ville jag ha ett rosa cafeset från rusta, men jag ville absolut inte betala 299:-, som egentligen är rätt billigt, och samma pris som jag gav för cafesetet jag köpte förra veckan. Utan jag skulle vänta och vänta, tills det blev halva priset. Vet ni vad som hände? Dom slutade sälja dom och det går fanimej inte att få tag i cafeset med klatschig färg, definitivt inte i rosa för 299:- i alla fall.

Så nu körde jag in, jag hade ångrat mig annars. Jag satte upp dom och, ja, dom är fina. Nu skulle jag ta en bild, för att visa mina stolar och vårt soldäck. Kul när det är helt grått och blött. Zoomar man in ser man katten vid dörren, som har utlängtan, eller så är hon självmordsbenägen.

Nu är jag inte uppbokad ett dugg på söndag, och då ska det bannemej vara sol!

När man inte trodde det kunde bli bättre

Det kunde det. Bli ännu bättre alltså. Nu är jag i uterummet igen.

Det är en kall sommar, och det känns redan lite kallt att sitta därute. Vi pratar om vad man kan göra åt, och jag tänker sån här grön, ful matta matta man brukar ha i uterum. Men inte grön. Absolut inte grön. Vi hittar en grå och köper den.

Vi har fått ett trädäck nedanför uterummet också. Det är nästan klart och jag är oxå klar i skallen över vad för möbler vi ska ha där. Ett cafeset och två solstolar. Så det åker jag och ska köpa.

Jag köper ett cafeset men veligheten slår till igen, och jag kommer hem utan solstolar. Jag hade planerat att köpa på Jula för 149:- men dom var slut. Nästa modell kostade 249:- och då var det svart eller rött. Lägger jag på 50 pix och kör till rusta istället får jag solstolar som jag faktiskt tycker är snygga. Jag kanske har bestämt mig för dom, jag vet inte.

Det regnar när jag kör hem från stan. Jag kommer hem och där ligger Morgan på knä och lägger matta i uterummet. Det blir så himla fint, mjukt och skönt. Och det regnar fortfarande. Jag vill inte sätta ut mitt nya cafeset så det blir blött, så jag sätter det i hörnan. Och det blir så himla fint.

Jag är så kär i det här rummet. Jag plockar bort saker jag inte tycker passar in, och sätter in sånt jag tycker är fint. Och det är så fint så fint. Sen hände nåt. Nåt som aldrig nånsin hänt. Jag hämtade min enda vas, och sen gick jag ut och plockade ogräs i vägkanten och det blev så H I M L A F I N T 💜🖤

Skitiga barn… är skitiga barn

Jag slutar jobba kl 14 om dagarna. Önskar jag i alla fall, och brukar inte komma därifrån förrän vid 15. Men vet ni, den timmen, eller två, gör så himla mycket. Man orkar med att göra saker när man kommer hem.

Jag kläckte ett gäng kycklingar för nån vecka sen. Vaktelägg och gröna ägg. Min kläckare strular och från 6 gröna ägg blev det två kycklingar, och av 17 vaktelägg blev det tre vaktlar. Vaktlarna har i alla fall blivit så stora nu att det var dags att flytta ut till sina föräldrar.

Morgan hade precis gått in och jag hade koll på Nikki och valpen. Dessutom skulle jag ha koll på vaktlarna så dom inte slogs eller nåt. Nikki lekte i sandlådan och jag, Rocky och valpen tittade på vaktlarna och konstaterade att minst 1 var en tupp, och nog var han könsmogen alltid.

Rocky tyckte det var jättespännande och valpen letade efter smultron. Nikki lekte så snällt bland grusen. Eller gjorde hon..?Här skymtar ni även min nya ryllebör. Jula har ju haft rosa sådana hela sommaren men snål som jag är skulle jag vänta tills dom blev billiga. Nu är dom billiga och gissa om nån rosa fanns kvar..?

Ska vi gå på utställning?

Så kom lönen och nu kunde jag anmäla Aska till en ny utställning. Även denna gång en inofficiell. För man kan ju kalla mig nervöst lagd. Och en inofficiell är väl inte riktigt lika mycket allvar som en officiell..

Denna gång blir det utställning i Degeberga, och det är ju så nära att man knappt kan låta bli. Det är dobermannklubben som anordnar detta för att dom har nån rasspecial, och så tog dom in en domare till som dömer övriga raser, Sabina Swahn.

Nu är det hårdträning på kommandot stå, och jag hoppas att inte denna domaren tycker att godiset stannar hemma. Det går väl såklart utan, men om det ska bli kul för henne kan det väl vara bra med lite lön för mödan.

Jag och Linda har anmält oss, så nu finns det en staffe och en golden anmälda iaf. Så sällskap finns, om man är nervös utan, som jag. HÄR finns länken till anmälan, sista anmälningsdag 28/7

Billigt piff

Vi satte ju in vårt matrumsmöbelmang i uterummet. Det var ändå nerplockat och låg på vinden i Morgans lekstuga. Jag tror vi köpte det -07, gissa hur många katter som hängt i dom här stolarna sen dess?

Vi hade det i det som nu är vårt sovrum, på den tiden fanns inga tankar på kids och det rummet skulle bli vårt matrum. Innan vi hann (knappt med tid där liksom..) göra nåt av det så blev jag gravid. Vi bytte plan och skulle ha det i köket istället. Det var en riktigt dålig idé och därav låg det på vinden istället.

Men det har varit uppe mellan -07 till -15 och på den tiden har alla katter vi haft tyckt att skinnstolarna varit världens bästa lekplats. En del kanske skulle kalla stolarna skabbiga, en del för ett såll.

Jag har inte hängt upp mig så mycket på det, förrän jag hittade överdrag på wish! Så idag har jag beställt väldigt billigt piff till uterummet. Jag köpte till 45 meter lila band för att kunna knyta ner överdraget. Tror det blir en förträfflig kattkoja därinne annars.

Redovisning av veckan

Nu har det gått en hel vecka sen sist igen! Att ha semester innebär inte alltid att ”ha semester”. Jag vet att ni verkligen vill veta vad vi haft för oss, så här kommer det.

Måndag. Jag, Rocky, mormor och morfar, åker till Kinna och tygriket! Jag har läst så mycket om Skroten och ville uppleva det själv. Det skulle inte vara så långt från Ullared så det blev en sån här tvåflugesmäll. Allt var billigt på skroten, sånt som brukar kosta 170-200/m kostade 98-109 här. Det enda som var ett problem var att där var så mycket folk och allt jag vill ha låg redan i folks kundvagnar. Jag vaktade den gigantiska högen där man la tyget när kunden fått sin bit, men jag kände mig ändå helt snurrig. Jag rafsade åt mig några tyger och gick till kassan, bad om hjälp att få ut tyger ur den här högen och sen började det klippas. Kunden bredvid mig hade fina tyger så när hon fått sin bit knyckte jag rullen. Det blev en kasse full med tyg för 500:-

Vi var på Karlssons i Veddige där Rocky tjatade sig till ett par Elsa & Anna skor, och efter det en lila paw patrol-keps. Det fanns skor med blixten på med, men nej. Vi hade bokat vandrarhem på stättareds 4-gård, och där var det mysigt. Rummet var bara ett rum, men omgivningen var supermysig. Det låg mitt ute i skogen och när jag såg parkeringsautomaterna trodde jag det var ett skämt. It was not. Tisdag. Morfars inre väckarklocka ringer innan kl 6. Okristligt på semester men vi skulle ju till Ullared! Vi kommer dit innan dom öppnat och jag har för första gången köat in pga inte öppnat än. Allt var lugnt och det var nog även första gången man kunde kolla på kläder utan trängsel. Vi åt frukostbuffé i salladsbaren och den är kanon! Vi går där och strosar när telefonen ringer, det är Morgan. -Vad är svart och långsvansat och tar höns? Det är väl själve fan att nånting alltid ska hända när man är iväg?! Morgan har lagt Nikki, är ute med hundarna och släpper precis in hundarna när han hör ett jäkla liv på pärlhönsen, så han springer ut och ser hönan ligga död, och tuppen står bredvid henne och skriker. Nånting svart och långsvansat kommer från under boden, klipper tuppen blixtsnabbt och drar in honom under boden. Som tur (?!) är har jag en massa skit runt hönshuset så Morgan får tag i en skyffel och kastar på det svarta, och sen hittar han en skyffel till och prickar en gång till. Trist att vara mink i Gaddaröd.

Jag är jätteledsen att mina pärlhöns är döda, men så himla tacksam att 1, Morgan var hemma 2, pärlhönsen varnade så han förstod att nåt var fel 3, att Morgan tog det på allvar och inte irriterade sig på att dom lät 4, att alla mina andra höns fortfarande lever, tack vare pärlhönsen. Jag har två ägg från dom kvar och kommer lägga dessa i kläckaren. Evigt tacksam för er pärlhönsen 💕 Och när vi kommer hem möts vi av nyheten att nån kört in i väggen på gekås och kastat bensin efter folk. Den obligatoriska buffén på rosegarden. Onsdag. Linnéa, Kalle och barnen kommer hit för firandet av att våra årliga vinkvällar fyller 5 år! Vi äter pizza, dricker vin, tittar på djuren som är kvar och jag visar stolt upp vårt ”nya” hus. Det känns ju som ett nytt hus efter allt vi gjort om sista tiden. Vi har det trevligt och äntligen nån som uppskattade min cd-spelare och skivor från -97 och framåt. Jörgen kom också hit och hade med sig ett par kompisar, och när jag tittar ut börjar det bli ljust?! Klockan var 4 (!!!!) på morgonen och jag hade druckit alldeles för mycket vin.
Torsdag. Jag är sjukt trött. Jag ligger på soffan hela dan. Men en tur till Sjöbo marknad får jag ställa upp på, och en langos går alltid ner.

Fredag. Annelie och Ida kommer hit, som jag gick i skolan med. Vi äter tangos, dricker blått vin och jag plockar fram alla mina skolkataloger och alla såna här småkort man bytte med varandra när vi gick i skolan. Jag är ju en samlare och i det där gamla har jag ett jäkla minne. Det var roligt att gå igenom allt igen. Lördag. Jag knäcker extra som servitris på bröllop. Inser att jag fått bättre självförtroende och är inte ett dugg nervös! Söndag. Det är idag det. 3 veckor har redan gått och imorgon börjar jag jobba igen. Varför varar inte semestern längre?

Debuten i ringen

Jag var så nervös i morse. Jag mådde illa och snapchattade från toan. Inga konstigheter.

Jag kom iväg i helt normal tid och jag hade till och med för mig att jag visste var tollarps brukshundsklubb låg. Tills…. Tänk om det nu inte var där? Jag läste inte ens ordentligt på lappen utan bara antog. Det skulle väl bara fattas att jag körde till fel ställe..?

Jag kom till rätt ställe och inom 3 minuter var mentorn också på plats. Alla pekade på Aska och påtalade hur söt hon är, jag klandrar dom inte för det är hon. Sen stannar det till en människa och bara, ”är det Tekilas dotter”. Sjukt förvånad att folk vet vem hon är

Sussie körde lite utställningsträning med oss, lånade ut utställningskoppel, berättade exakt vad som hände i ringen och sen var det vår tur. Jag kände för att spy.

Domaren kom fram och skulle ta i hand, och där hade jag ju fullt med godis.. Så byta hand, hälsa, byta tillbaka och sen var det dags att springa. Här skötte sig Aska kanonbra, sprang snyggt utan att hoppa eller tramsa. Fram till domaren igen och jag försökte ställa henne framför mig så domaren kunde se på tänderna. Här var en bra grej, domaren frågade mig om vi skulle ta det uppe på bordet eller nere, jag sa att hon inte övat uppe och då var det självklart att vi tog det nere. Det var snällt tycker jag. Hon sa till mig att ta bort godiset och hon visade gärna upp sina sylvassa bissingar. När det var klart och hon skulle känna igenom henne satte jag fram godiset framför nosen igen. Då fick jag en ny tillsägelse om att ta bort godiset. Jag brydde mig inte så mycket om det och fortsatte med mitt godis när hon gick in i tältet och gav kritiken. Jag hörde inte så mycket om vad dom sa för helt plötsligt står den här människan bakom oss, som frågade om hon var Tekilas dotter. Samtidigt försöker jag koncentrera mig på Sussies direktiv. Här känns tiden som en evighet. Till slut kommer domaren ut och vi får två rosetter, bäst i rasen och ett hederspris 💕

Det var en fin kritik tycker jag, men varför skriver man på kritiken att matte inte ska ge godis?Då var vi alltså i final! Och nu blev tiden verkligen lång. Jag och Sussie satt i hennes soltält i nästan 4 timmar. Och inte för att det var som, utan för att det regnade. Och tältet var ju då mot sol, och inte direkt anpassat till regn. När det var dags att resa sig var jag blöt i hela arslet ända in till trosorna. Vi hade det rätt trevligt i det här tältet så jag märkte det ju inte förrän vi skulle ut.

Sen var det dags för final, och vi var MÅNGA valpar i klassen. Ny domare och nu blev man presenterad in i ringen. ”American Staffordshire” och jag tvärstannar och undrar om jag sprang före nån, ”bullterrier”, eh eller inte, mumlade jag och skulle nu springa ikapp resten av flocken, och det blev ju alldeles för fort och valpen sprang allt annat än snyggt vid min sida. Nu har jag stenkoll på domaren, för det har Sussie sagt, ställ när domaren tittar, slappna av innan och efter, tre hundar före försöker jag få upp Aska men det passar inte henne just då, men det är just då domaren tittar på henne och fortsätter rakt förbi. Sen vinkar han in 6-7 hundar och resten kan gå. Vi blev inte invinkade. Summa summarium. Sussie var en ovärderlig hjälp, ”min” domare var tjurig med godis, men hon var en trevligare domare än han jag hade i finalen. Hon gick fram och tackade alla som fick gå ur ringen, väldigt trevligt. Aska blev riktigt miljötränad, och jag tror jag har lite mer koll.

När jag kom hem fick jag nys om en utställning i Degeberga, så jag tror faktiskt vi ska anmäla oss till den!

Nästkusiner och buske

Igår tillbringade vi dagen i Hörby hos min kusin Mikael och hans Camilla. Morgan skulle gräva fram deras husgrund för dränering, och framför grunden stod rhododendron-buskar, vilken jag hade traggat till mig en.

Rocky åkte grävmaskin exakt hela tiden, nästan 4 timmar, för det är det bästa han vet. Och åka bobcat.

I måndags skulle jag ge hönsen vatten, så jag satte igång vattnet och tryckte på handtaget. ”Plupp” sa det och jag tittade ner i handtaget i hopp om nån sån Disneygrej där vattnet började spruta rakt i ansiktet. Det hände inte, för nån hade ställt en bobcat mitt på vattenslangen. Rocky vet ju hur bobcaten funkar så jag bad honom visa så jag kunde flytta på Heffaklumpen. Det var så omständigt så, och en massa undanflykter om hur mammor inte kunde, det var inte så lätt och vi hade inga nycklar. 2 minuter senare kunde han nog själv flytta på den här bobcaten för han visste var nycklarna fanns och han nådde nästan ner till pedalerna. Tror inte det va. Hönsen fick vara utan vatten tills Morgan kom hem, och han var en mycket bättre instruktör än Rocky. För det första fick jag veta var nyckeln var..

Barnen har ju en nästkusin hos Mikael och Camilla vid namn Chris. Han är 9 månader och har nog aldrig sett nåt så vilt som Nikki och Rocky. Han hade ett bollhav som Nikki roade sig med nästan hela dagen. Han blev trött bara av att titta på det.

Vi var ute och gick en sväng, glodde på grävaren ett tag och så åt vi spaghetti och köttfärssås. Till och med ungarna åt!Busken är planterad och här tänkte jag till minsann! I hörnorna på tomten kommer Morgan inte till med gräsklipparen, så där står alltid en massa ogräs, men nu står där en buske så han slipper ens försöka köra nära. Jag hade samma plan för motsatta hörnan och där planerade jag också en rhondodendron men den var tydligen så liten att han lyckades gräsklippa ner den mer än en gång. Fast det gjorde han inte utan det var nån annan som var här inne och körde av den.

Imorgon är det dags för utställning i Tollarp, jag är rätt chill just nu pga 3 glas vin. Men önska oss gärna lycka till imorgon för nåt säger mig att det inte är ok att ta med en bag in box dit.

Nikitas vagga

Jag hade precis fått hem en vagga som min gammelmorfar gjort när vi skaffade Nikita. Det var Aila som kom på vem jag var och frågade i affären om jag ville ha den. Fina tant Aila, som jag grät för ett år sedan när jag fick reda på att hon inte levde mer. Rip.

Nikita sökte själv upp vaggan och la sig i den när hon var valp, och ni som kommer ihåg Nikita vet att hon var en hund med mycket personlighet. En gång låg hon i vaggan och sov, och började morra i sömnen och sen vaknade hon. Vet ni varför hon morrade? För att vaggan inte gungade mer. Hon fick hoppa av, och i igen sen var det lugnt en stund. Hon blev äldre och större men skulle ändå knöka ner sig i dem här vaggan, och så fort dem stannade suckade hon, och så reste hon sig och slängde sig ner så den började gunga igen.

Det var verkligen hennes ställe och vi fick faktiskt en större av en kompis när hon blev vuxen som hon kunde ligga i. Hon låg alltid i vaggan, och hon lyckades alltid få den att gunga.

Jag såg den under Nikkis säng häromdagen och tog fram den. Och även om det nu är så att valpis inte själv söker upp den, är den ett utmärkt träningsredskap. Valpis får lära sig hålla balansen och det är en grej som höjer hennes självförtroende.

Det hade varit kul om Aska också tyckt om den här vaggan, det är mycket hon är lik Nikita med.

Helsingör tur och retur

Nu var det mammas tur att komma med snilleblixtar, det var nämligen hennes idé att vi skulle åka till Danmark idag.

Det tog en stund att komma över havet för mamman hade hittat världens bästa sushi-ställe. På Ica maxi i Råå. Det stod tre sushikockar i ett litet ställe mitt inne i affären och gjorde sushi på löpande band. Det blev vår frukost och gott var det!

Det blåste lite på havet och Rocky tyckte det var läskigt så vi fick gå och sätta oss, så där satt vi och satt. Det gjorde inte mig så mycket för jag är med lite gungrädd och jag var kanske liiite tacksam ändå att han inte ville stå sjukt nära rutorna och glo.

Vi åkte till Kvickly och fyllde våra vinförråd, Rocky köpte ett gosedjur från Paw Patrol, gosedjur är det nya nu förstår ni. Sen då? Ska vi åka hem nu?

Vi åkte till Helsingör centrum och jag fick nån Flashback om att jag varit där en gång med skolan, sorgligt egentligen. Det första vi ser är en spritbutik – med provsmakning! Och sen en till, och en till. Nu kändes livet lätt och det var urmysigt att gå där på gatorna och kolla i butikerna.

Rocky blev hungrig och vi gick in på en restaurang där morfarn visste att det var bra mat. Rocky ville ha hamburgare med pommes och det var jag också sugen på. Det gick inte att se nånstans vad som fanns på burgarna så jag beställde den som hette bacon och försökte beställa en barnburgare till Rocky. Det gick inte! Deras Big burger på typ 100 gram var deras minsta (och enda egentligen) så det fick gå. Varsin burgare och två drickor landade på 300 pix, men det fick det va värt när man är sugen på burgare.

Och tja. Själva upplägget var fint. Men när jag satte tänderna i köttbiten fick jag en slags dejavu om att jag ätit kött förr i Danmark och det är inte gott. Blärk, sa Rocky och spottade ut köttet. På min burgare då, som kostade nästan 100:- var det majonäs, nåt ketchupliknade, en klick blandning av majo och det här ketchupliknade, ett par bitar bacon och mixsallad i mängder, och en klyfta tomat. Och ni vet när man äter sån lite kass dressing, som mest smakar konstgjort och den är så tjock att det växer i munnen? Så var det. Och det smakade ingenting. Som tur var fick mamma och Kenne riven pepparrot (why??) till sin schnitzel med pommes och när jag skrapade bort majon och kryddade den med pepparroten blev det lite smak på burgaren.

Jag älskar mat, och jag lägger gärna pengar på mat när vi är iväg, men det slår mig nu att jag aldrig varit nöjd när vi varit i Danmark. För tre år sedan var vi på bakken och där var det typ 74 restauranger och då tänker man att det borde vara kvalité på maten, men nej. Eller så är det jag som ska sväva ut så mycket och kanske ska börja nöja mig med en korv i bröd?

Vi fick åka mot Sverige för en viss liten pojke blev bajsig och jag tänkte hur ska det gå att bajsa på båten? Men när vi kom på, och var så snabba att vi nästan var först i toakön meddelar pojken att han inte behöver längre. Så vi går till shopen och nu hade jag tänkt köpa nåt godis men då är POJKEN BAJSIG IGEN. Och gissa hur lång toakön var nu då? Så vi står i toakö nästan till båten kommer i hamn och då får jag berätta att han får hålla sig för vi hinner inte.. Och inget godis blev det heller. Hamburgare med sjukt mycket sallad. Inte så nöjd mösspojke i bakgrunden. Här höll jag mig i bilen samtidigt som jag hoppades få en tillräckligt bra bild så jag slapp gå nära kanten.