Den kom i år med – höstdeppen. Nu är jag i varje fall så gammal att jag lärt mig känna igen den.
Den kommer varje höst och en gång precis innan våren (vinterdepp..?) och jag har så tråkiga tankar varje gång. Jag hoppas att jag inte ska vakna nästa morgon, för jag är helt värdelös. Och dum. Och dålig. Och dålig på ALLA vis.
Plötsligt har jag glömt bort att jag tänkte så och sen rullar allt som vanligt igen. Jag inser att jag är väldigt styrd av vädret, jag är alltid besviken på sommaren och hade hoppats på mer värme. Har det ändå varit en bra sommar, har det säkert varit dåligt väder när jag var ledig och jag är sur för det. Och på vintern har det varit vinter länge och jag har säkert frusit alla mina vakna timmar. Jag är väl en sommarmänniska helt enkelt. En negativ sådan.
Sen vi hördes sist har jag börjat på gympa. Jag sa ju att jag hade 3 kilo att gå ner? Helt plötsligt är det 5. Så nu har jag och min kompis Linda börjat på powergympa i everöd. Och det var en bra gympa, jag hade ont i muskler jag aldrig kännt förr. Igår trodde jag på allvar att mina nedre magmuskler skulle gå av. Det kändes som en kniv och jag blev nervös. Nu ska vi träna 2 gånger i veckan och jag känner mig riktigt pepp på det. Inte depp alls.
Och jag och Aska har börjat kurs på ett ställe i Hässleholm. Jag är fast besluten över vilka metoder jag vill jobba med, men lite nytt tänk skadar inte. Jag går hos en tjej som heter Jessica som är utbildad av hundens utbildningsakademi, och hon har två staffar. Vi trivs jättebra och hon gör en massa roliga saker. Vissa har jag varit med om förr men så har det glömts bort, vissa är helt nya. Jag och Aska har jättekul ihop och jag är oerhört imponerad över hennes arbetsglädje. Hon fixar allt vi tar oss för, och hon jobbar gärna med instruktören.
Vi har 3 gånger kvar, och vad vi ska gå sen vet jag inte än. Jag gillar det här med att ha roligt med sin hund, mycket lydnad kommer av sig själv om man har en bra relation. Hon är en klickerklok hund, så vi kanske skulle satsa på nåt sånt? Tips någon?
Emma 