Jag måste börja med att hylla min veterinär – Per Schönbeck i maglehem, för att han alltid ställer upp och har en jäkligt bra service. Jag har lite problem att gå från jobbet och bad om att få en tid så sent som möjligt. Jag fick en tid kl 17, efter att han stängt. Sånt är guld värt.
När jag kom idag kände han genast genom Vera och han kunde konstatera direkt att hon har vätska i buken. Han informerade om att det kunde komma om det var nåt fel på levern eller hjärtat bla. Han lyssnade på hjärtat och det lät bra. Han föreslog att vi skulle göra ett ultraljud för att kunna se både lever och hjärta, och titta efter svulster. Vera blev rakad på magen och sen fick hon lägga sig på ett bord för att göra en undersökning. Min fantastiska hund låg stilla på rygg i över 5 minuter men Per kunde inte se nåt avvikande.
Vi pratade lite till och så ville han ta pulsen på henne. Nu började Vera skaka lite och Per såg brydd ut. Han hämtade en annan manick än sin klocka och stoppade upp typ en pulsmätare i gumpen på henne. Pulsen låg på 135-140, och det sa mig väl inte så mycket förrän han sa att den skulle ligga på 70! Jag vill röntga, sa Per. Han tog en bild, och en till, en till och en till. Allt såg bra ut MEN hjärtat kan vara lite förstorat. Han gick till och med och hämtade sina läkarböcker men inget stämmer.
Levern såg bra ut på både ul och röntgen och hon dricker inte mer än vanligt. Har man problem med hjärtat så brukar man bli trött, och ofta blek för att blodet inte pumpar runt som det ska, hostar och man kan höra blåsljud på hjärtat. Inget av detta stämmer. Så vi är inte direkt klokare. Men nåt är ju uppenbarligen fel.
Vi har tagit blodprov för att se om hon har förhöjda värden av nånting. Sen var det inte så mycket man kan göra. Vi får se vad blodprovet säger, helt enkelt. Han tyckte att jag skulle åka och göra ul på hennes hjärta hos en specialist, men jag avvaktar tills vi fått svaren. På hans inrådan så klart. Även om hon har en hög puls och svullen mage är hon ju som vanligt annars. Pigg och glad.
När vi höll på att röntga henne tittade han på henne med en sån fin blick, ”hon är en drömpatient”. Och jag håller med, så jäkla duktig hon är! Hon följer min minsta vink och är så trygg. Ligger när jag ber henne och stannar där för att jag sitter hos henne, hoppar upp och hoppar ner för att jag ber henne, och är så lugn. Tänk att hon låg helt stilla på rygg så länge när hon blev ultraljudad. Fantastiska Vera, hoppas vi hittar snart vad det är för fel på dig, och du blir frisk. 
Emma 