Jag har haft världens mest fullbokade vecka! Ingen rast och ingen ro, Hundskola, byte av menyer på jobbet och i övrigt har tiden fullkomligt sprungit iväg. Jag satt igår och tänkte skriva ett kort inlägg, mest för att meddela att jag lever! Men vet ni vad? Inte ens ett foto har jag tagit på hela veckan. Eller jo, på menyer men det var väl inte riktigt vad jag tänkte på.
Igår var vi på roadtrip, jag, Rocky, mormor och morfar. Först ut var gittes för jag hade beställning på en mössa i färgerna röd, blå och vit. Jag fick köpa två randiga tyger, en med blå och vita ränder och en med rödvita. Och så skulle jag ha fotbollstyg för det hade jag med beställning på, och så börjar det bli kallt och jag fick nån idé om att sy fodrade mössor. Jag köpte nåt som hette minky och var riktigt gosigt flis men jag har inte provat än. Sen såg jag ett så mysigt tyg med världens finaste rosa och grå plustecken på. Jag blev modig och har nu tänkt sy min första tröja.. Till Nikki. Mönstret är utskrivet och nu ska jag bara sätta ihop lapparna och rita. Och klippa. Men mest vill jag bara klappa på tyget, det var så fint. Vi körde vidare till ekohallen och där hade dom halloween-jippo och en del av personalen var utklädda. Den första vi såg var en man med en yxa i huvudet, och massa blod.. sen en zombie-nunna, en djävul och ett antal häxor. Rocky kollade på säkert avstånd och jag tänker fortfarande på den där spökvandringen vi gjorde förra året. Rocky pratar om den fortfarande och han vill INTE dit igen. Stackarn, ärrad för livet.
Idag sken solen men det blåste rått. Jag var ute och fixade hos djuren, hönsen fick en ny matskål, gjord av en ränna till stuprören. Morgan hade en meter över sen bygget så jag köpte bara ett par nya ändar och hållare och nu har dom jättestor plats att äta på, och jag slipper leta efter tråget eftersom dom bara sprätt runt på det innan. Och så snodde jag en hundskålsställning av Morgans bror som han slängde här bak för 1.5 år sedan. Han vet nog inte om att den är här och dessutom hade ställningen rostat lite. Den blir perfekt att ha inne hos hönsen nu när det börjar frysa och jag kan ha en skål inne i taget och byta med när vattnet fryser.
Sen frågade Linda om vi skulle ut och gå med hundarna, det är ju evigheter sen jag var ute och gick. Innan gick jag minst varannan dag och hade flåset uppe – nu är det flera månader sen. Det var så skönt att komma ut, och vindstilla i skogen. Mitt ryggslut har börjat dumma sig igen och knäna känns svaga och jag tror att det är för att jag inte går längre. Det får bli ändring. Det var inga nyheter med Vera och Lizzy, Lizzy är på Vera hela tiden och Vera låtsas som det regnar. Hennes tålamod skulle jag vilja ha. Lizzy bet henne vid nåt tillfälle så jag såg att Vera blödde på läppen, men inte en tillstymmelse till att säga ifrån. Jag tror Vera älskar Lizzy och ser henne som sin lilla bebis som aldrig blir stor. Ni får några bilder från sist dom sågs – telefonen är fortfarande tom på bilder. 
Okej, här var hon kanske liiite trött på henne.
Emma 