KattNisse

Okej, jag stod och borstade tänder på toa igår kväll. Jag väntade på KattNisse, han brukar alltid komma när jag står där inne och väntar på att bli inlåst för natten (för att han inte ska väcka minst 1 barn varje natt) men han kom inte. Jag försökte kalla fastän jag hade fullt med tandkräm i flabben – ingen katt. Hällde upp mat – ingen katt. Det gick en kall kår genom kroppen, jag hade inte sett honom på hela kvällen! Eller sen vi stängde ytterdörren i alla fall. 

Fasen, KattNisse är en innekatt som vägrar gå ut. Trappan är det längsta han gått. Nu är det kört, tänkte jag. Vi har stängt dörren för honom så han har säkert tagit livet av sig på vägen. Skyndar mot dörren, får inte upp dörren, det droppar tandkräm på golvet. Öppna dig dörrajääkel! Får upp dörrhelvetet, och där på nedersta trappsteget, står KattNisse, med en skatefjäder på tvären i munnen. Pjuh! Han hade säkert väntat jättelänge på att få visa sin skatt. Dumma oss.