Nikki 1 år

För ett år sedan låg jag i en förlossningssal utan att ha fött barn där inne. Nikki föddes i min bil ett par timmar tidigare på parkeringen precis efter Eskilstorpsvägen. Ja herregud, vilken upplevelse. Jag var redo att åka hem igen men det fick jag inte. Hon hann ju bli lite kall där innan hon kommit in i ambulansen. Har du missat förlossningsberättelsen finns den HÄR.

Det är alltså ett helt år sedan, tiden den går. Nikki går snabbt nu men hon har ännu inte lärt sig att resa sig utan stöd, så ramlar hon, kryper hon till nästa ställe att ta sig upp på. Hon har 7 tänder, 3 nere och 4 uppe. Hon är en riktig spjuver och gör grimaser för att få en att skratta. Hon är väldigt glad för djuren här hemma, Nisse sover hon med, hundarna matar hon och kycklingarna petar hon på lite försiktigt. Så fort hon har tråkigt är hon med Vera, om hon inte drar Rocky i håret förstås. Hon ratar gröten under dagarna nu, det ska va riktig mat. Det är inte lika hysteriskt med saltet längre nu när hon är 1, så hon får äta samma som vi äter. 

Nästa vecka ska hon skolas in på dagis och därmed är det roliga slut. Inget mera ”bebismys”, inget mera barnvagnsmaffian och inget mera ta dagen som den kommer. Jag är glad att jag fick barn nr 2, allt är verkligen annorlunda. Man njuter mer av tiden tillsammans och är inte alls lika stressad. Man vet vad som ska göras om barnet är ledset och det är inte en gissningslek längre. Jag är glad att livet valde det här till oss. 
Älskade Lill-strumpa, Fis-Lisa, stumpan, grattis på din första födelsedag. Den första av många.