Mutor och illamående 

Ulrika och Annelie tyckte vi skulle följa med till öppen förskola idag. Jag tänkte att det kunde bli roligt för min store pojke då det utlovades både pyssel och kompisar. Jag fick det vanliga svaret, jag vill bara vara hemma! Jag har två val, antingen får han som han vill och vi stannar hemma, eller så tvingar jag honom och får ett argt barn med mig. Men jag kom på ett tredje alternativ och det stavas G.L.A.S.S. Så vi kom överens om att vi åker iväg och stannar för att köpa glass när vi åker hem. Men vägen att ta sig hemifrån är lång ändå, men inte på grund av min kommande muta. 

När jag kommer ut till bilen kommer jag på att basen till Nikkis stol är kvar i Morgans bil. Jag tycker absolut inte om att spänna fast babyskyddet med bältet så jag ser min chans att byta bilstol, vi var ju ändå sena.. Ut i Morgans lilla hus och ser mig omkring, var fan är den? Ser den uppe på loftet, bakom fyra sönderskruvade lackbord. OCH VAR FAN ÄR NU STEGEN? Ingen stege i sikte men en liten pall som jag försöker balansera på så jag kommer upp. Puttar undan borden, sliter i stolen och får ner den i ett stycke och dessutom utan att slå sönder nåt annat. Skyndar tillbaka till bilen där barnen väntar och trampar i en skit. In med stolen i bilen och på det hållet ser jag att det har blivit mögel på klädseln. SKIT. 

Vi kom till den öppna förskolan med ett babyskydd fastspänt i bältet och en möglig bilstol utan unge i. Rocky blev blyg och vågade inte leka med de stora barnen så han höll sig med de små. Det fanns en Duplo-helikopter som han tyckte var jätterolig, och en tyst traktor som han ville köpa en likadan. Jag köper gärna tysta traktorer. Jag blev så jäkla illamående när vi satt där, kall och skakig. Försökte med en kopp kaffe men det hjälpte inte. Rocky ville åka hem så det gjorde inte så mycket. Då var jag glad över min muta. 

Så nu har vi ätit glass och slängt in klädseln till stolen i tvättmaskinen. Och jag ska leta upp mitt klädselskydd till bilen sen ska vi se om jag får ihop stolen igen.