Tomten såg dig

Alltså Rocky. Jag måste fått honom för att pröva mitt tålamod. Dagens episod; jag försöker städa då jag varit ute på vift hela veckan och här ser ut som ett smärre krig ägt rum. Rocky sitter i köket och har tagit ner några av sina leksaker och leker med dom – helt ok, han är stilla om än dock lite högljudd men ändå ok. Jag är precis på väg att börja dammsuga och då kommer han ner med fler saker och jag förklarar att jag inte vill ha ner fler saker ner för att jag försöker städa undan. Han vill leka med grävmaskinen som står här nere och jag säger att jag kan ta upp allt så han kan leka uppe under tiden. Han köper det och går upp och jag efter med hans grejer. Allt är frid och fröjd och jag börjar dammsuga. Jag har mycket sjå med det då lilla stumpan gillar dammsugaren väldigt mycket nu, men jag tar mig runt huset och jag hör hur han bankar där uppe – inget ovanligt. Jag är nästan klar och kommer till hallen, där tittar det ett litet huvud fram från ovanvåningen och jag hör direkt att nåt är inte bra längre; Jag vill inte haaa den grejen mer. Precis så låter det när nåt är sönder för då brukar jag ju hota med att det ska kastas. Jag kommer upp och möts av att han suttit och fullkomligt slagit sönder sin höglyftare som han fått av Tobbe. Nu får den här superpedagogiska mamman spader och undrar vad i helvete är det du sysslar med, står du och slår sönder leksaker som du fått? Och exakt där kände jag att detta kan gå hur långt som helst, så jag bara gick. Rakt ner i städskåpet och rotade fram sopsäckar och sen röjdes det må ni tro. Jag plockade alla bruder-grejerna och superpedagogiska barnet bara: du kan ta den med, och jag vill inte ha denna heller!  

 Det kan vara så att det är fel på mig, inget får tas i sönder. Det är ok om man råkar tappa nåt osv, men att medvetet ha sönder saker och veta vad som kommer hända gör mig helt tokig. Jag har massor av saker kvar från när jag var liten, och dom är hela. Det är nog nåt som sitter kvar från när man själv var liten och fick på öronen om man inte var försiktig. Och dessutom tycker jag det är så jäkla bortskämt att ta sönder saker och bara tycka att man kan få nytt. Så funkar det INTE här kan jag meddela. 

Nu lyder min plan såhär, läs noga kära släktingar: jag har plockat bort alla ”finare” leksaker, dvs dom jag själv vill ska behållas hela och som jag vet har varit dyra. Dessa kommer han inte få tillbaka innan jul. Jag har även hotat honom att tomten kommer inte ge honom några nya leksaker – för tar man sönder dom får man inga nya helt enkelt. Så snälla snälla, ge inga leksaker till jul. Helst ska det vara lite tråkiga grejer som gardiner och strumpor. När jag hotar med kalsonger blir han bara glad.. Och har ni redan köpt nån leksak till honom kanske ni kan spara den tills han fyller år? Om han är snäll tills dess vill säga, annars blir han billig i drift i år.