Hittekatter 

Vi har haft en del hittekatter här sen vi flyttade hit. Jag vet fortfarande inte var alla kommit ifrån, Nisse hittade ju nån på vägen och lite senare hittade vi två till i källaren. Vi trodde först att dom var kullsyskon men när vi väl fick tag i dom förstod vi att så var det inte. 

Första gången det hände var för 7-8 år sedan, en gul och en trefärgad. Dessa tog en av hundarna hand om, och det gick väl rätt bra, hon fixade fram mjölk och dom fattade hur man diade en hund också. Tyvärr blev det kallt en natt här, Nikita samlade ihop källingarna under sig, och på morgonen när vi kom ner var det rätt kört. 

Sen var det en gång för nåt år sedan bara, på den tiden när jag hade byggt hagar till kaninerna och råttorna kom och åt ungarna. Jag hade massor med fällor uppe. Sen blev det kallt och jag tog in fällorna i källaren, fortfarande laddade och burfällor såklart. En dag hade vi fångat nåt och innan jag gnuggat klart ögonen och fattat det var en katt.. 

 Denna katten döptes till Lara Croft för hon var en jäkel på att hoppa. Hon var inne i ett halvår och blev hur tam som helst, sen gick hon ut en dag och blev vild direkt. Jag fick tag i henne en gång till och det gick fortfarande bra när hon var inne, men ute var hon helt livrädd. Hon låg överkörd senare det året. 

För två år sedan när jag skulle åka till jobbet satt katten Ernst och skrek på trappan. Jag ignorerade honom så gott jag kunde för jag var stressad som alla morgnar. När jag kom hem igen satt han fortfarande där, skrikande, och när jag kom närmre sprang han mot källaren, fortfarande skrikande. Jag trodde maten var slut och följde med för att fylla på. I matskålen hittade jag en kattunge, hur den hamnat där – om det var Ernst eller en mamma, vet jag inte. Men han var jätteliten och kunde inte äta av maten han låg i iallafall.  

   Han var så liten att jag trodde faktiskt inte han skulle klara sig. Jag jobbade som en tok den sommaren och jag fick lämna iväg honom flera gånger så nån kunde ge honom flaskan när jag inte kunde. Han fick aldrig ens ett riktigt namn utan kallades lille-katten, och det gör han fortfarande. Fast Rocky fattar inte och kallar honom antingen; halvstora-katten eller stor-katten. Vad han känner för liksom. 
Och just nu bor bara lille-katten och katt-Nisse här. Två hittekatter som är ena riktiga livsnjutare, fast på varsitt håll. 

En tanke på “Hittekatter ”

Lämna en kommentar