Äntligen

Äntligen kom jag ut! Hela förra veckan sprang iväg och jag hann inte med Barnvagnsmaffian en enda gång. Vera blev sjuk, vi hade besök eller så var vi på besök. Jag skrev till dom igår att JAG MÅSTE UT! 

Vi var 5 idag, och det är så himla bra. Man hittar alltid nån som man kan hålla takten med, och tjabba med. En var ny för dagen, och här kan jag erkänna att vi var lite taskiga.. Första gången för henne och rundan slutade på 8.11 km. Hoppas hon inte blev avskräckt.   

 När vi kom vid bröderna Olsson låg det en överkörd katt på vägen. Jag blir så störd, varför kan man inte stanna? Och alla arbetare som stod bara några meter ifrån, den fick bara ligga där mitt på vägen. Det är illa nog att ens katt är död, man vill inte skrapa upp den från vägen också. Skygglappar på, sen låg den vid sidan. 

Väl i Degeberga blev det både kaffe och macka, det är aldrig så gott som när man jobbat hårt för det. Och så kom jag hem med nya kläder till Nikki, tack för det!