Vidrig kärlek

När jag kom ut i morse och skulle plocka ägg hos hönsen blev jag lite rädd. I en av fällorna hade jag fångat en fet jäkla råtta. Totalt vansinnig sprang den runt i fällan och försökte attackera mig så jag knappt kunde få tag i handtaget. Sjukt vidrig. Problemet är ju att avliva dom seglivade jäklarna, den förra gick lätt men denna var lite, ehum, svårare om man säger så. Men den dog iallafall och eftersom jag är så sjuk i huvudet fick jag leta upp en tumstock för att mäta fanskapet, och den bilden skickas nu till folk som får glo vare sig de vill eller inte. 35 cm råtta, inte undra på att det går åt mycket hönsmat.  

 Jag hade råttor här för ett par år sen, då åt dom upp mina kaninungar och innan jag visste vad det var gick det åt mycket mat, och många ungar. Då utrotade vi dom med en gammal portabel sachs-motor, som vi körde igång och lät avgaserna åka ner i gångarna. Dom försvann då iaf. Hoppas det funkar en gång till. 

Och nej, jag känner ingen kärlek för råttorna, men jag fick lite länkkärlek av Linnea igår. Jag tyckte hon gjorde ett så fint inlägg till mig, och hon beskrev mig som jag vill vara. Noll krusiduller hos mig. Här kommer länk till inlägget.