För nu. Igår kväll sprang jag 1 kilometer. Det är kanske inte så stort för nån annan, men för mig som inte orkade springa ens 100 meter för inte alls längesen, är det ett bautakliv. Runkeeper fick spel och när jag började räknade den att jag redan sprungit 200 meter. Hur det gick till vet jag inte, men eftersom jag alltid tar samma runda vet jag var markeringarna är. Och jag höll ut, sen dog jag lite. Eftersom allt var fel fick jag ingen struktur på springet förrän jag kom ut på asfalt igen, där vet jag att det är 500 meter hem. Och jag klarade det oxå, fastän det var jobbig motvind.
Och jag är nöjd med det här. Nu iallafall. Nu tänker jag kämpa med den här kilometern, istället för att pusha mig längre hela tiden. När denna inte är jobbig längre, då siktar vi på 1.5 km.
Och häng inte upp er på tiden, som sagt fick jag 200 meter gratis av runkepär.
Emma 