Om man kunde..

.. Sälja ungar hade den här varit billig idag.  


Han lekte grushögen när jag skulle hämta honom på dagis, typ det bästa som finns enligt honom och han vill aldrig åka hem när han håller på där så jag brukar få lirka lite för att få med honom. Men det hann jag inte idag! En av pedagogerna kom fram för att titta på Nikki, och när vi stod där och tittade kom det en hel skuffa grus rakt i babyskyddet. 
Jag vet inte riktigt hur jag ska tackla sånt här, för i ärlighetens namn blir jag skogstokig och skulle bara vilja strypa honom. Och i andra hand, ge honom en skuffa grus i ansiktet. Eller en lusing. 

jag får lägga band på mig, säger väldigt få ord (vem vet vad för otrevligt som kommer ur den munnen när man är så arg), In. I. Bilen. Och det var nog dom enda ord som kom ur den här munnen på ett bra tag. Djupt chockad över hur man ens kan göra nåt sånt här. 

Stackars Nikki hade till och med grus i blöjan. Men å andra sidan blir kanske barn nr2 mer härdat? I think so..

3 reaktioner till “Om man kunde..”

  1. Tålamodsprövande det där med att vara småbarnsförälder. Det blir enklare när dom är i tonåren och det liksom är ok att bli förbannad att vräka ur sig det ena och det andra. Eller? 😉
    Barn nummer två blir definitivt mer härdat och barn tre får jäkligt tidigt lära sig att stå ut med allt möjligt för man har inte tiiiiiiiid! 🙂

    Gilla

  2. Älskar din blogg just för att den är så ärlig. Alla andra skriver bara att det är så puttinuttiga med deras barn så jag tror bara att det är jag som vill skjuta mig i huvudet ibland…

    Gilla

    1. Tack Linnea! Tror inte riktigt på att låtsas ha nåt man inte har, så här är det ärligt för hela slanten! You are not the only one…

      Gilla

Lämna en kommentar